Min förkylning beror nog både på att man slappnar av och tydligen(googlat...) är imunförsvaret sämre just nu för att ägget ska fästa bättre. Har bestämt mig för att var hemma i morgon. Brukar alltid gå till jobbet om jag inte är däckad av feber men nu har jag ju inte bara mig själv att tänka på.... =) Att det ska vara så svårt att tänka på sig själv för en gångs skull, det är ingen som tackar en för att man släpar sig till jobbet och mår skit. Men det sista året har jag varit borta ovanligt mycket, läkarbesök, IVF-turerna, missfall mm. Första missfallet blev jag sjukskriven i en vecka för jag fick en infektion men vid den andra gick jag och jobbade dagen efter. Även om mina närmsta kollegor vet så är det ju väldigt många som inte vet och eleverna vet inget. Har en kollega som ofta är hemma för vård av barn och då är det ingen som reagerar, så det är nog mest jag som är överkänslig och ska vara så ursäkta mig men jävla duktig....
Ibland blir detta verkligen en klagomur!
Har tyvärr har jag inga känningar av mina små från än men det har ju inte gått så länge så jag oroar mig inte(än iaf...)
Nu är det dax för dagens 2 av 3 Progestron.
Trevlig söndag mina vänner.
Kram!
/Lilla Jag!
Krya på dig, och var självisk och ta det lugnt hemma:) Som du säger, du har inte bara dig själv att tänka på!
SvaraRaderaTrevlig söndag, kram
Som sagt är ingen som tackar dig för att du tvingar dig till jobbet. Var hemma med gott samvete i morgon minst... Hoppas att du snart piggnar till igen.
SvaraRaderaKrya på dig! Hoppas att våra förkylningar för med sig något gott! =)
SvaraRaderaTrist du mår sämre men bra att du sätter dig och dina små främst, hoppas du mår bättre snart :)
SvaraRaderaKram
Tack! Det värmer så med alla kommentarer.
SvaraRaderaKram på er!
Krya på dig! Klart du ska vara hemma, du har viktigare saker att tänka på än jobbet nu. Kram
SvaraRaderaHåller med alla andra här - klart som korvspad att du ska vara hemma. Om det kan avgöra stress i kroppen när du har en förkylning så är det ingen tvekan. Vila duktigt nu och om immunförsvaret brakar lite för att få fast de små så må du vara sjuk en liten stund till ;)
SvaraRaderaKram
Lycka till med ditt ruvande! Du frågade hur länge vi hållt på med adoptionen. Vi gick utbildningen hösten 2007 och ställde oss i kö till en organisation strax innan jul samma år. På försommaren 2008 lämnade vi in papper till familjerätten att vi ville starta en utredning som gjordes under hösten 2008. I februari 2009 tog de upp vårt ärende i socialnämnden och vi fick vårt medgivande. Våren 2010 lämnade vi in ansökan om att få ett förnyat medgivande (för att det inte skulle vara för gammalt när vi lämnar in ansökan till ett land) och det fick vi i september i år. Nu är vi snart framme i kön i "vårt land" och ska kanske få börja göra iordning handlingar i höst som vi kan skicka innan jul, om vi har tur. Sen kan det dröja ca nio månader till innan vi har något barn. Så, den här tiden nästa år kan vi ha ett barn hos oss! Då var det alltså fyra år sedan vi började vår adoptionsutbildning. Processen är lång så mitt råd är; anmäl er till en adoptionsorganisation så fort ni bara kan (köerna hos organisationerna i Sverige är nu ofta tre år), ta reda på hur lång kö det är i er kommun för att få starta en utredning och försök planera in så att ni kan starta utredningen när ni tror att ni kommer att vara framme i kön till de länder ni kan tänka er. Börjar ni för tidigt hinner ni få ert medgivande innan ni kan lämna in handlingar till ett land och då är risken stor att ni blir tvugna att ansöka om ett nytt medgivande. Detta eftersom medgivandet bara räcker i två år och de flesta länder vill att man ska ha 6 mån till ett år kvar på sitt medgivande när man ska skicka in handlingarna.
SvaraRaderaOj, det här blev en lång kommentar, men jag vill inte att andra ska hamna i samma situation som vi.
Tack Pi! Det verkar vara mycket att tänka på och fixa med.... Hoppas verkligen att det blir snart ni får träffa er underbara.
SvaraRaderaKram
Vår hemutredning och föräldrautb. tog ca.6mån,ingen kö.Idag ska de nya medgivanden som skrivs vara giltiga i 3år.Man får inte medgivande för viss ålder ,detta skrivs i hemutredningen.Vi valde ett land utan kö ,öppna för att bli föräldrar åt ett barn med i förväg förmodat behov av sjukvårdskontakt.(förutom "normal"hälsoundersökning så har vi inte behövt det men det är säkert olika)Från att vi tog kontakt med adoptionsorg. tills vi kom hem igen med vårt barn tog ca.10mån,även med syskon tog det under året.kommunen ville inte starta en syskon utredning förrän ca.1 år hemma.Jag håller med anmäl er genast och gift er:-))Men sedan kan det gå fort!!!!!
SvaraRaderaTack anonym!
SvaraRadera