lördag 20 augusti 2011

Väntar på mens

Tack för alla tummar och härliga kommentarer, det värmer så.

Nu går jag bara och väntar på att mensen ska komma igång så jag får starta, det blir det korta behandlingen denna gång med Fostimon. Har tidigare testat Fostimon med långa behandlingen och Menopur med den korta, tyvärr har ingen av dessa försök gett någon bra utdelning (ingen alls faktiskt) men i denna kombinationen kanske det blir kanon ;)
Kommer nog att skriva lite mera här nu när jag kör igång för jag insåg häromdagen när jag hade en liten fundering (tänk så snabbt man glömmer) vad bra det var att gå bakåt i tiden och kunna läsa om tidigare behandlingar.
Snart sitter jag nog också och lusläser era bloggar men än så länge är jag bara inne och gör några inlägg.

Kram på er alla!
/Lilla Jag!

söndag 7 augusti 2011

Snart kör vi igen!!!

Hej alla vänner! Tack för era inlägg, det betyder så mycket att se att man inte är bortglömd =)))

Vi har haft en jättebra sommar. Jag har försökt (och lyckats rätt bra) att fokusera mina tankar på annat än barnlöshet i sommar men nu börjar det komma ikapp igen för i morgon ska jag ringa min läkare och det är dags att komma igång igen med ännu ett IVF-försök. Vi bestämde oss att göra IVF istället för ÄD då det har tagit sig vid tidigare försök men inte när vi gjorde ÄD, sen skiljer det ju en hel del i pris också...(mer om detta beslut kommer senare) Spännande med också vääääääldigt jobbigt, snart är man inne i den otroliga bergoch dalbana av känslor och krämpor igen. Jag både vill och inte vill detta en gång till, klart vi vill bli tre!
Men beslutet är taget, nu är detta vårat sista försök..... Så ni förstår att det är jätteviktigt nu, fokus fokus!!!
Andas!!!

Jag har ännu inte bestämt mig för hur jag ska göra med bloggandet denna gång. Jag saknar er och ni är ju ett sånt otroligt stöd, och jag känner verkligen vad mycket jag har missat när jag tittar in, samtidigt som det river upp väldigt mycket känslor. När jag går in och läser en blogg där bloggaren har upplevt ungefär samma sak som mig så fick jag direkt ett tryck över bröstet.
Samtidigt känner jag mig väldigt egoistisk, jag är ju inte ensam om detta problem, tänk om jag kan hjälpa och stötta iaf en person med min blogg då har jag väl lyckats med nått?
Jag får ta mig en funderare, lite oftare kommer jag att titta in iaf.

Massor med kramar till er alla, och som jag sagt tidigare: Jag gläds så med er som har lyckats, ni ger oss andra hopp och jag sörjer så med er som inte har lyckats än eller varit med om den stora sorgen. Ni finns alla i mitt hjärta!

KRAM!
/Lilla Jag!