Idag har jag varit till Blomsterlandet för att köpa lite nya krukor. Det blev liiiiite dyrare än jag hade tänkt mig, det blev liiiiite mera än bara krukor. Jag LÄNGTAR efter våren. Jag köpte två sorters tomat-, physalis- och lite blomfröer som ska försås.
Jag har fixat lite med mina orkidéer och gjort fint i "orkidefönstret".
Att hålla på med växter och jord gör mig lugn, det är rena terapin för mig. Drömmen är ett växthus men det finns inget riktigt bra ställe på i våran trädgård att placera ett :(
Men med all snö vi har är jag rädd för att det kommer att ta tid innan jag jag fixa ute... Då skulle jag vilja bo i Skåne :)
Blir lite avis när jag läser era inlägg om bloggträffen som inte jag kunde vara med på hemma hos Wilda Mathilda verkar verkligen som ni hade trevligt. Tänk att få sitta och prata med personer som har varit med om ungefär samma saker som mig.... Hoppas det blir flera gånger!
Söndagar är inte alls lika jobbiga när man inte ska till jobbet på måndagen eller på hela veckan för den delen =) Känns lyxigt med lov.
Kram på er!
/Lilla Jag!
söndag 27 februari 2011
Besökare
Wow, för 4 månader sedan skaffade jag en sidräknare på min blogg, på denna tid har jag haft 13 436 besökar på sidan. Helt otroligt!!!! Jag har fortfarande svårt att förstå att ni finns som vill läsa det jag skriver.
Helgen har varit lugn, mår mycket bättre. Tror det mest var magkatarren som gjorde sig påmind.
Till veckan har jag sportlov, ska bli jätteskönt men tyvärr jobbar ju sambon :( Har inte så många planer, träffa lite kompisar, träna och fixa en hel del hemma, fattar inte hur fort det blir en enda röra av allt.....
Ha en härlig söndag!
Kram!
Lilla Jag!
Helgen har varit lugn, mår mycket bättre. Tror det mest var magkatarren som gjorde sig påmind.
Till veckan har jag sportlov, ska bli jätteskönt men tyvärr jobbar ju sambon :( Har inte så många planer, träffa lite kompisar, träna och fixa en hel del hemma, fattar inte hur fort det blir en enda röra av allt.....
Ha en härlig söndag!
Kram!
Lilla Jag!
torsdag 24 februari 2011
Sjuk?
Är hemma från jobbet idag. Vaknade kl 05.00 och kunde inte somna om. Mådde illa och hade ont i kroppen. När det var dax att kliva upp, duschade jag och åt frukost. Hela tiden mådde jag jätteilla och det stod mig upp i halsen. När jag kom upp i sovrummet och såg sambon som fortfarande låg i sängen började jag gråta.... Vet inte vad det är. Har inte spytt så jag tror inte på magsjuka, har ingen feber så det är nog ingen flunssa, kan vara allt som kommer ikapp tillsammans med magkatarren, hobbyläkarens diagnos ;)
Vad det nu än är så stannade jag hemma, och blir hemma i morgon också sen är det sportlov i en vecka. Det ska bli så skönt, bara ta det lugnt =)
Kram på er!
/Lilla Jag!
Vad det nu än är så stannade jag hemma, och blir hemma i morgon också sen är det sportlov i en vecka. Det ska bli så skönt, bara ta det lugnt =)
Kram på er!
/Lilla Jag!
onsdag 23 februari 2011
Vänner del 2 och ÄD
Tanken var att detta skulle bli ett svar på era kommentarer ang inlägget vänner men det fick bli ett nytt inlägg.
Vad tragiskt det är vi är så många som känner på samma sätt, varför ska är det så svårt för vissa att iaf försöka förstå??? Att inte finnas där när de behövs? Ha ett sånt behov av att säga massa tokiga saker? Jag vet att de tror att de tröstar.
Jag pratade med min kurator U om detta igår när jag var där. Jag fick i läxa av henne att skicka ett mail till A och berätta hur glad jag blev av att träffa henne. Vi pratade mycket om hur rädd man ska vara om dessa vänner som A och Mammamian och försöka med att inte låta de andra stjäla kraft och energi. Jag har bestämt mig för att inte göra något åt saken med den "vännen" jag berättade om. Hon är min vän och vi kommer att umgås men jag kommer inte heller att engagera mig särskilt mycket(just nu iaf).
Som U sa: Har man 1-2 vänner som A och M så kommer man långt sen har man andra vänner till andra saker. Hon är så klok :) Och så har jag ju er, mina bloggvänner som betyder så mycket.
Vi pratade också om min roll som vän. Jag har ju faktiskt dragit mig undan en hel del, jag är inte samma människa längre. Då säger kloka U: Men allt ni har gått igenom under en längre tid så är det inte konstigt att du har förändrats och detta borde en riktig vän förstå, och istället för att hålla sig undan försöka göra må bra saker med dig istället.
Som ni kanske förstår så är detta nått som är ganska jobbigt för mig just nu, det tar upp mycket av mina tankar. Så det kommer nog en vänner 3 ;)
Annars är vi i full gång med att kolla ÄD vi har nu fått svar både från AVA och EGV i Riga, hmmmm, svårt val. Kurator U tycker jag är lite väl snabb att hoppa in i nya projekt lite för att slippa tänka och sörja det som varit, lättare att tänka framåt än att titta tillbaka... Men beslutet är ju redan taget så vi kan väl diskuter frågan om vart i en vecka till så tar vi det lite lugnt... ;)
Kramar mina vänner!
/Lilla Jag!
Vad tragiskt det är vi är så många som känner på samma sätt, varför ska är det så svårt för vissa att iaf försöka förstå??? Att inte finnas där när de behövs? Ha ett sånt behov av att säga massa tokiga saker? Jag vet att de tror att de tröstar.
Jag pratade med min kurator U om detta igår när jag var där. Jag fick i läxa av henne att skicka ett mail till A och berätta hur glad jag blev av att träffa henne. Vi pratade mycket om hur rädd man ska vara om dessa vänner som A och Mammamian och försöka med att inte låta de andra stjäla kraft och energi. Jag har bestämt mig för att inte göra något åt saken med den "vännen" jag berättade om. Hon är min vän och vi kommer att umgås men jag kommer inte heller att engagera mig särskilt mycket(just nu iaf).
Som U sa: Har man 1-2 vänner som A och M så kommer man långt sen har man andra vänner till andra saker. Hon är så klok :) Och så har jag ju er, mina bloggvänner som betyder så mycket.
Vi pratade också om min roll som vän. Jag har ju faktiskt dragit mig undan en hel del, jag är inte samma människa längre. Då säger kloka U: Men allt ni har gått igenom under en längre tid så är det inte konstigt att du har förändrats och detta borde en riktig vän förstå, och istället för att hålla sig undan försöka göra må bra saker med dig istället.
Som ni kanske förstår så är detta nått som är ganska jobbigt för mig just nu, det tar upp mycket av mina tankar. Så det kommer nog en vänner 3 ;)
Annars är vi i full gång med att kolla ÄD vi har nu fått svar både från AVA och EGV i Riga, hmmmm, svårt val. Kurator U tycker jag är lite väl snabb att hoppa in i nya projekt lite för att slippa tänka och sörja det som varit, lättare att tänka framåt än att titta tillbaka... Men beslutet är ju redan taget så vi kan väl diskuter frågan om vart i en vecka till så tar vi det lite lugnt... ;)
Kramar mina vänner!
/Lilla Jag!
måndag 21 februari 2011
Vänner!
I helgen har vi varit hon min pappa i staden där jag är född och uppväxt. Innan vi åkte hem hann vi med en snabbfika hos en av mina gamla kära vänner. A(vännen) och jag har inte mycket kontakt men när vi träffas är det som vi aldrig har varit ifrån varandra, vi känner varandra så väl. Det jobbiga med att träffas är att saknaden blir så stor efteråt. Guuuuuuud vad jag skulle vilja ha henne nära just nu. Henne kan jag prata med om allt, hon är en person som förstår och kan sätta sig in i andra människors mående/upplevelser. Hon har själv tre barn men har aldrig varit den där "jobbiga" mamman. Varför vi inte ringer till varandra oftare vet jag inte men det ska bli ändring på det nu. Vi ska planera in en helg i Maj där vi ska umgås och bara mysa med varandra.
Dessa vänner är väldigt få så jag ska verkligen jobba för att få ha dem kvar. Jag måste skärpa mig, bli bättre att lyfta telefonluren för att slå en pingla och bara höra hur det är. Livet kretsar inte bara runt mig.....
Tyvärr träffar jag också alldeles för sällan min underbara vän som jag fick låna ängelen av (inlägg), måste bli bättre där också.
Sen kommer jag till något jobbigare..... Den person som har stått mig närmast under många år verkar försvinna från mig. Jag har skrivit lite om henne förrut, hennes ointresse (tycker jag) för det vi håller på med. Jag vet att hon tycker jag är svår och inte öppnar mig men när jag gör det så känns det inte som hon lyssnar för hon kommer inte ihåg saker efteråt. I måndags när det blev bestämt att vi skulle avbryta hormonbehandligen och att läkaren inte tyckte det var någon ide att fortsätta med IVF berättade jag det för henne, hon märkte vad ledsen jag var. Sedan den dagen har jag inte hört av henne, inte ens med mail eller sms om hon skulle tycka att det var jobbigt att ringa.
Jag vet inte hur jag ska göra med detta. Orkar jag ta tag i detta nu också. Jag vet att lika mycket är upp till mig, att det inte är lätt för henne att veta hur hon ska bete sig. Men jag har skickat detta inlägg till henne.
Får fundera över hur jag vill göra med detta. JAG SAKNAR MIN VÄN MEN ORKAR JAG?
I några månader nu har hon och hennes man försökt att få ett syskon till deras dotter. Första gången blev hon gravid direkt nu har de kanske försökt ca 4 månader. Kommentaren jag fick av henne nyligen var: Nu vet jag hur det känns för dig...................... Då blev jag väldigt trött, men mest trött blev jag på mig själv som inte ifrågasatte hennes kommentar, berättade hur den kändes för mig. Det måste jag jobba på!!!
Så ni kan förstå att jag saknar A! Och är JÄTTEGLAD att jag har er!!!!
Ps. Idag har vi mailat lite frågor till AVA och EGV i Riga.... Spännande =)
Å jag kanske inte är den bästa på att kommentera era inlägg just nu (vet inte varför, hmmm????) men jag läser allt ni skriver, håller tummar och tår för er alla, ni finns i mina tankar.
Kramar på er alla!
/Lilla Jag!
Dessa vänner är väldigt få så jag ska verkligen jobba för att få ha dem kvar. Jag måste skärpa mig, bli bättre att lyfta telefonluren för att slå en pingla och bara höra hur det är. Livet kretsar inte bara runt mig.....
Tyvärr träffar jag också alldeles för sällan min underbara vän som jag fick låna ängelen av (inlägg), måste bli bättre där också.
Sen kommer jag till något jobbigare..... Den person som har stått mig närmast under många år verkar försvinna från mig. Jag har skrivit lite om henne förrut, hennes ointresse (tycker jag) för det vi håller på med. Jag vet att hon tycker jag är svår och inte öppnar mig men när jag gör det så känns det inte som hon lyssnar för hon kommer inte ihåg saker efteråt. I måndags när det blev bestämt att vi skulle avbryta hormonbehandligen och att läkaren inte tyckte det var någon ide att fortsätta med IVF berättade jag det för henne, hon märkte vad ledsen jag var. Sedan den dagen har jag inte hört av henne, inte ens med mail eller sms om hon skulle tycka att det var jobbigt att ringa.
Jag vet inte hur jag ska göra med detta. Orkar jag ta tag i detta nu också. Jag vet att lika mycket är upp till mig, att det inte är lätt för henne att veta hur hon ska bete sig. Men jag har skickat detta inlägg till henne.
Får fundera över hur jag vill göra med detta. JAG SAKNAR MIN VÄN MEN ORKAR JAG?
I några månader nu har hon och hennes man försökt att få ett syskon till deras dotter. Första gången blev hon gravid direkt nu har de kanske försökt ca 4 månader. Kommentaren jag fick av henne nyligen var: Nu vet jag hur det känns för dig...................... Då blev jag väldigt trött, men mest trött blev jag på mig själv som inte ifrågasatte hennes kommentar, berättade hur den kändes för mig. Det måste jag jobba på!!!
Så ni kan förstå att jag saknar A! Och är JÄTTEGLAD att jag har er!!!!
Ps. Idag har vi mailat lite frågor till AVA och EGV i Riga.... Spännande =)
Å jag kanske inte är den bästa på att kommentera era inlägg just nu (vet inte varför, hmmm????) men jag läser allt ni skriver, håller tummar och tår för er alla, ni finns i mina tankar.
Kramar på er alla!
/Lilla Jag!
söndag 20 februari 2011
Påväg uppåt!
Tack alla underbara för ert stöd!!!!
Ni är som vanligt det bästa som finns. Jag vet inte hur jag skulle klarat av allt utan er. Även om jag inte har svarat er eller gjort några inlägg på era bloggar så har jag läst allt ni har skrivit och tårarna har trillat för allt stöd, till och med via mail.
Sen i måndags när vi fick beskedet att det inte var någon ide att fortsätta med Menopur har vi varit väldigt låga. Vi visste att det kunde bli så men hade nog hoppats väldigt på detta försök. Sen när läkare inte heller tyckte att det var någon ide att göra ett nytt försök med Gonal-F som vi testat innan så blev det ganska svart för oss. Även om jag blivit gravid på alla tre tidigare försök så är mina ägg av så låg kvalitet att kroppen stöter bort dem. Jag har varken fått så många ägg eller bra kvalitet :(
Detta försök skulle vi ha betalat själv så vi får se det som positivt att inte läkaren skickade iväg oss till Falun för att tjäna lite pengar......
Innan detta försök hade vi börjat prata lite om ÄD men hoppet låg ändå till IVF. Så ni förstår vad vi har diskuterat mycket de senaste dagarna..... Jag har haft lite svårt att tänka att barnet inte skulle vara "mitt" och sambon hade sett en dokumentär från USA om barn från spermiadonatorer och deras behov av att veta sitt ursprung, å då vi i såntfall har tänkt oss utomlands för ÄD så är ju donatorerna anonyma.
Men efter mycket vägande för och emot och vi nu bestämt oss. Klart vi ska göra ÄD, vi kan ju inte ge upp än. Ja, det är en stor ekonomisk kostnad men det får vi ta. Om det skulle lyckas och barnet i framtiden kommer att fundera över sin mamma så får vi berätta om vilken fantastisk människa hon var/är som gjorde nått så fint för att hjälpa oss att få detta underverk.
Så nu ska här mailas runt för att få lite svar. Riga känns rätt bra efter det jag läst hos er andra. Nu blickar vi framåt igen :) Tips och idéer tas gladeligen emot.
Känns som jag är tillbaka :)
Jag håller mina tummar och tår för er som ruvar nu eller snart ska på plock. Och jag lider med er som det inte har gått så bra de sista dagarna eller har oro av olika anledningar, men 2011 är vårat år!!! Så är det bara.
Massor med kramar mina vänner!
/Lilla (mycket gladare) Jag!!!!!
tisdag 15 februari 2011
Hur mycket orkar man med?
Igen så är jag bara TOM.
Igår balanserade jag på gränsen till sammanbrott men höll ihop.
Idag är jag bara tom å sorgsen.
Har sovit jättedåligt i natt så jag är helt slut idag.
Varför inte vi?
Vad har vi gjort för att inte få tillhöra det ”normala”?
Ofrivilligt barnlösa!
Hur ska vi fortsätta?
Adoption? Problem…
ÄD, vi är inte riktigt helt där än.
Ge upp?
Bo kvar i huset? Två personer på 200kvm…. Hmmm.
Älskar huset, inte lägenhet! Nått mindre? Måste ha trädgård.
Våra katter.
Tankarna snurrar runt hela tiden.
Vill skrika rakt ut.
HUR SKA DET GÅ?
Ni är underbara.
Det enda jag vet är att jag älskar min underbara sambo och han mig.
Vad som än händer så har vi varandra. ♥♥♥
Kram
/En sorgsen Lilla Jag.
måndag 14 februari 2011
Blir inte alltid som man vill.....
Tack för tummar och gratulationer men födelsedag och alla hjärtansdag till trots så gick det inget bra alls för oss idag :( SKIT!!!!!!!!!!!!
Försök 4 avbrutet....
Värdena på blodproverna var för låga och äggen för små för att det skulle vara någon ide att fortsätta. Tydligen så förlänger de inte denna hormonbehandlingen för då blir det inte bra med slemhinnan och detta påverkar tydligen äggets möjlighet att fästa och ökar risken för missfall. Bla bla bla!!!
Så ikväll blev det Otrivellesprutan och hoppas på det bästa på det "vanliga" sättet.......
Vår läkare gjorde väldigt klart att hon inte tyckte att IVF var något för oss längre. jag har för dålig ägg punkt slut!!!!
Vad gör vi nu? Hur går vi vidare? Ska vi gå vidare? Orkar vi? Ska vi börja tänka på livet utan barn? Gränsen till att bryta ihop är väldigt tunn just nu. Önskar nästan att jag kunde få ett utbrott, skrika och grina och gömma mig under täcket i några dygn, men så gör inte "duktiga" jag.....
I morgon ska jag ringa min kurator och försöka få en tid så fort det går.
Många tankar och funderingar nu.
Kram på er!
/Lilla Jag!
Försök 4 avbrutet....
Värdena på blodproverna var för låga och äggen för små för att det skulle vara någon ide att fortsätta. Tydligen så förlänger de inte denna hormonbehandlingen för då blir det inte bra med slemhinnan och detta påverkar tydligen äggets möjlighet att fästa och ökar risken för missfall. Bla bla bla!!!
Så ikväll blev det Otrivellesprutan och hoppas på det bästa på det "vanliga" sättet.......
Vår läkare gjorde väldigt klart att hon inte tyckte att IVF var något för oss längre. jag har för dålig ägg punkt slut!!!!
Vad gör vi nu? Hur går vi vidare? Ska vi gå vidare? Orkar vi? Ska vi börja tänka på livet utan barn? Gränsen till att bryta ihop är väldigt tunn just nu. Önskar nästan att jag kunde få ett utbrott, skrika och grina och gömma mig under täcket i några dygn, men så gör inte "duktiga" jag.....
I morgon ska jag ringa min kurator och försöka få en tid så fort det går.
Många tankar och funderingar nu.
Kram på er!
/Lilla Jag!
söndag 13 februari 2011
Söndag!
Efter sådan underbar helg som det har varit med SOL, SOL och SOL kan man inte annat än må rätt gött :) Även all peppning från er mina underbara vänner hjälper så otroligt mycket.
Nu ska jag försöka leva i nuet och verkligen tro på denna gång!!! De andra funderingarna hoppas jag att jag slipper ;)
I morgon ska jag lämna blodprov på morgonen och sen kl 14 på nytt VUL, hoppas nu att det är minst tre fin fina ägg.
Sen blir det tårta med en massa hjärtan, Lilla jag fyller ju år :) och så firar vi helgonet Sankt Valentin. Tycker egentligen inte om dessa kommersiella dagar, alla hjärtans dag är inte skoj när man är singel... Så sänd en tanke till alla ensamma människor i morgon.
Söndagskramar
/Lilla Jag!
Nu ska jag försöka leva i nuet och verkligen tro på denna gång!!! De andra funderingarna hoppas jag att jag slipper ;)
I morgon ska jag lämna blodprov på morgonen och sen kl 14 på nytt VUL, hoppas nu att det är minst tre fin fina ägg.
Sen blir det tårta med en massa hjärtan, Lilla jag fyller ju år :) och så firar vi helgonet Sankt Valentin. Tycker egentligen inte om dessa kommersiella dagar, alla hjärtans dag är inte skoj när man är singel... Så sänd en tanke till alla ensamma människor i morgon.
Söndagskramar
/Lilla Jag!
lördag 12 februari 2011
Virrvarr av tankar.
Tack alla för peppning och råd. Bara att skriva av sig hjälper mycket.
Det är mycket bättre idag, hade en svacka igår, tyckte nog väldigt synd om mig själv. Förutom er så känner jag mig väldigt ensam ibland. Jag kan inte riktigt förklara varför, jag har väldigt många runt mig som bryr sig om allt vi går igenom. Fick många tankar och funderingar från inlägg igår av jenny_maria och Kix Måste fundera lite över detta...
Mycket av det jobbiga är nog magkatarr som jag har förträngt under en längre tid. Har börjat med Omeprazol och får tänka mig lite för hur och vad jag äter. Magkatarr är inget nytt för mig så jag förstår inte varför jag inte lyssnar på alla varningssignaler..... Alla tankar, funderingar och oro inför detta IVF-försök ger sig till känna.
Vid tidigare IVF-behandlingar har det varit för mig som för många andra att sprayen har varit jobbigast, så fort jag har börjat med sprutorna så har det blivit bättre... Nu började jag må sämre när jag började med Cetrotide, är det lite samma som Synarela fast tvärt om? Illamåendet började med Cetrotiden.
Nu till en tanke som har börjat poppat upp mer och mer. Om det inte går vägen denna gången heller kommer jag/vi att göra några flera försök? Kommer orken och lusten att finnas? Hur vill vi leva våra liv framöver.
Jag vet att detta är väldigt dumt att börja fundera över innan vi ens har gjort detta försök klart men tankarna finns där.
Av olika orsaker har jag inte träffat kuratorn, som jag pratade med efter missfallet, på länge. Kanske är dags att boka en tid hos henne igen, kanske är bra att sätta ord på mina tankar.
Som sagt, ett virrvarr av tankar. Får fortsätta att fundera över dem.
Hoppas ni får en underbar lördag mina vänner. Här är vädret fantastiskt, jag hoppas det blir lite längdskidor idag :)
Kram på er!
/Lilla Jag!
Det är mycket bättre idag, hade en svacka igår, tyckte nog väldigt synd om mig själv. Förutom er så känner jag mig väldigt ensam ibland. Jag kan inte riktigt förklara varför, jag har väldigt många runt mig som bryr sig om allt vi går igenom. Fick många tankar och funderingar från inlägg igår av jenny_maria och Kix Måste fundera lite över detta...
Mycket av det jobbiga är nog magkatarr som jag har förträngt under en längre tid. Har börjat med Omeprazol och får tänka mig lite för hur och vad jag äter. Magkatarr är inget nytt för mig så jag förstår inte varför jag inte lyssnar på alla varningssignaler..... Alla tankar, funderingar och oro inför detta IVF-försök ger sig till känna.
Vid tidigare IVF-behandlingar har det varit för mig som för många andra att sprayen har varit jobbigast, så fort jag har börjat med sprutorna så har det blivit bättre... Nu började jag må sämre när jag började med Cetrotide, är det lite samma som Synarela fast tvärt om? Illamåendet började med Cetrotiden.
Nu till en tanke som har börjat poppat upp mer och mer. Om det inte går vägen denna gången heller kommer jag/vi att göra några flera försök? Kommer orken och lusten att finnas? Hur vill vi leva våra liv framöver.
Jag vet att detta är väldigt dumt att börja fundera över innan vi ens har gjort detta försök klart men tankarna finns där.
Av olika orsaker har jag inte träffat kuratorn, som jag pratade med efter missfallet, på länge. Kanske är dags att boka en tid hos henne igen, kanske är bra att sätta ord på mina tankar.
Som sagt, ett virrvarr av tankar. Får fortsätta att fundera över dem.
Hoppas ni får en underbar lördag mina vänner. Här är vädret fantastiskt, jag hoppas det blir lite längdskidor idag :)
Kram på er!
/Lilla Jag!
fredag 11 februari 2011
Hjälp!
Nu blir det gnäll så sluta läs nu om ni inte orkar med det idag. Ni som orkar, jag behöver lite hjälp.
Just nu mår jag riktigt BLÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄ.
Jag mår illa mest hela tiden, ständig huvudvärk, känner mig ledsen å vill gråta, jag vaknar på nätterna och är hungrig(jättehungrig), mår illa och har magkatarrssvid i magen samtidigt. Fem i morse fick jag gå upp och äta lite men det släppte inte ändå.
Ni som har använt er av Menopur, Cetrotide eller Prednisolon har ni känt av detta???
Menopur tar jag 450 IE av, inte den lägsta dosen direkt.... så jag förstår ju att det påverkar kroppen. Sen undrar jag över om det kan påverka att det är 4:de gången på lite drygt ett år vi gör detta nu, jag tycker att jag har känt av behandlingen mer och mer för varje gång. Någon som känner samma?
Jag försöker att förtränga det jobbiga, jag har ju mått så bra nu ett tag och jag vill verkligen vara positiv men idag gick det inte längre. Jag hoppas att skriva av mig kommer att hjälpa.
Vill avsluta med att skriva att jag tycker att ALLA bör gå in och läsa detta otroligt bra inlägget skrivet av Kix framför allt icke barnlösa som vill veta hur ni kan stötta och finnas där för oss ofrivilligt barnlösa, hur vi känner och upplever olika situationer. Jag håller med henne till 100%.
Massor med kramar till er som orkade läsa mitt gnäll!
/Lilla Jag!
Just nu mår jag riktigt BLÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄ.
Jag mår illa mest hela tiden, ständig huvudvärk, känner mig ledsen å vill gråta, jag vaknar på nätterna och är hungrig(jättehungrig), mår illa och har magkatarrssvid i magen samtidigt. Fem i morse fick jag gå upp och äta lite men det släppte inte ändå.
Ni som har använt er av Menopur, Cetrotide eller Prednisolon har ni känt av detta???
Menopur tar jag 450 IE av, inte den lägsta dosen direkt.... så jag förstår ju att det påverkar kroppen. Sen undrar jag över om det kan påverka att det är 4:de gången på lite drygt ett år vi gör detta nu, jag tycker att jag har känt av behandlingen mer och mer för varje gång. Någon som känner samma?
Jag försöker att förtränga det jobbiga, jag har ju mått så bra nu ett tag och jag vill verkligen vara positiv men idag gick det inte längre. Jag hoppas att skriva av mig kommer att hjälpa.
Vill avsluta med att skriva att jag tycker att ALLA bör gå in och läsa detta otroligt bra inlägget skrivet av Kix framför allt icke barnlösa som vill veta hur ni kan stötta och finnas där för oss ofrivilligt barnlösa, hur vi känner och upplever olika situationer. Jag håller med henne till 100%.
Massor med kramar till er som orkade läsa mitt gnäll!
/Lilla Jag!
torsdag 10 februari 2011
VUL
Så var det snökaos igen då.... Men till helgen ska det bli sol så då hoppas jag på lite skidåkning.
I dag har vi varit hos våran läkare för VUL. Tre äggblåsor hittade hon, ett på 12 mm och 2 på 7,5 mm. Vi har varit med om sämre vid första kollen så jag är rätt lugn än så länge. På måndag ska jag lämna blodprov på morgonen och sen en koll på eftermiddagen. På måndag är det ju alla hjärtans dag och min födelsedag så det måste väl betyda superduper ägg i födelsedagspresent? ;)
Tycker jag har hållit mig lugn och inte funderat över hur det ska gå denna gång men jag har nog lurat tillåmed mig själv.... Har sovit jättedåligt i natt, jag har vaknat flera gånger och drömt konstiga drömmar. Ibland är det nog bra att man kan förtränga lite av sina tankar och oro annars blev man nog lite knasig.
Min viktminskning har väl inte gått så bra :( Jag har tränat i genomsnitt tre gånger i veckan men har väl inte hållit dieten så bra.... Känner mig mycket piggare och starkare och det är väl det viktigaste, sen har jag inte gått upp nått än iaf under hormonbehandlingen.
Brukar man göra det med den korta varianten? Jag har gått upp mellan 2-3kg vid varje tidigare försök, det blev ca 8kg på ett år :(((((
Nu ska jag kolla om plogbilen varit här så det är dags att skotta, älskade sambon har redan varit ute två gånger idag.
Hårda kramar!
/Lilla Jag!
I dag har vi varit hos våran läkare för VUL. Tre äggblåsor hittade hon, ett på 12 mm och 2 på 7,5 mm. Vi har varit med om sämre vid första kollen så jag är rätt lugn än så länge. På måndag ska jag lämna blodprov på morgonen och sen en koll på eftermiddagen. På måndag är det ju alla hjärtans dag och min födelsedag så det måste väl betyda superduper ägg i födelsedagspresent? ;)
Tycker jag har hållit mig lugn och inte funderat över hur det ska gå denna gång men jag har nog lurat tillåmed mig själv.... Har sovit jättedåligt i natt, jag har vaknat flera gånger och drömt konstiga drömmar. Ibland är det nog bra att man kan förtränga lite av sina tankar och oro annars blev man nog lite knasig.
Min viktminskning har väl inte gått så bra :( Jag har tränat i genomsnitt tre gånger i veckan men har väl inte hållit dieten så bra.... Känner mig mycket piggare och starkare och det är väl det viktigaste, sen har jag inte gått upp nått än iaf under hormonbehandlingen.
Brukar man göra det med den korta varianten? Jag har gått upp mellan 2-3kg vid varje tidigare försök, det blev ca 8kg på ett år :(((((
Nu ska jag kolla om plogbilen varit här så det är dags att skotta, älskade sambon har redan varit ute två gånger idag.
Hårda kramar!
/Lilla Jag!
onsdag 9 februari 2011
Sprutdag 5
Idag var det dags för att börja med att ta två sprutor, Menopur och Cetrotide. Först en spruta för att få äggen/äggblåsorna att växa till sig och sen en spruta för att inte få för tidig ägglossningen.....
Det kliar på magen efter sprutorna och jag har blåmärken, ett blåsvart och HUVUDVÄRK men känner mig glad ändå :)
Det känns väldigt konstigt (ovant) med den korta varianten, kan detta verkligen funka? Skulle vara helt underbart om det gjorde det.
I morgon ska vi till Dr Z, hoppa upp i den underbara stolen och få ett utlåtande, hur kommer det att se ut??? Hua, nu blev jag nervös. Hoppas hoppas hoppas!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!
Kram på er!
/Lilla (svartblåa) Jag!
Det kliar på magen efter sprutorna och jag har blåmärken, ett blåsvart och HUVUDVÄRK men känner mig glad ändå :)
Det känns väldigt konstigt (ovant) med den korta varianten, kan detta verkligen funka? Skulle vara helt underbart om det gjorde det.
I morgon ska vi till Dr Z, hoppa upp i den underbara stolen och få ett utlåtande, hur kommer det att se ut??? Hua, nu blev jag nervös. Hoppas hoppas hoppas!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!
Kram på er!
/Lilla (svartblåa) Jag!
söndag 6 februari 2011
Sprutdag 2
Tack så jättemycket för alla tummar, tår och hejarrop, det känns som vi verkligen behöver det. Då tredje gången gillt inte funkade för oss så får vi hoppas på fjärde gången....
Mår lite illa idag men det kanske inte är så konstigt med den stora mängden Menopur jag tar. Snart är det dags för dagens spruta. Snacka om att man blir bortskämd med Gonal-F, det är ju rena lyxen med färdigblandat.
På torsdag ska vi iväg på VUL, är det möjligt att det kan finnas så korta behandlingar? Saknar verkligen inte att spreja med Synarela, fick värsta huvudvärken av den.
Jag är väl medveten om att Menopur är en chansning på mig då jag aldrig har fått så många ägg tidigare, så extra tummar för att vi inte ska behöva avbryta och börja om med Gonal-F igen (då blandar jag hellre vidare...)
Ett jättestort GRATTIS till Miss S som plussat idag!
Kram på er!
/Lilla Jag!
Mår lite illa idag men det kanske inte är så konstigt med den stora mängden Menopur jag tar. Snart är det dags för dagens spruta. Snacka om att man blir bortskämd med Gonal-F, det är ju rena lyxen med färdigblandat.
På torsdag ska vi iväg på VUL, är det möjligt att det kan finnas så korta behandlingar? Saknar verkligen inte att spreja med Synarela, fick värsta huvudvärken av den.
Jag är väl medveten om att Menopur är en chansning på mig då jag aldrig har fått så många ägg tidigare, så extra tummar för att vi inte ska behöva avbryta och börja om med Gonal-F igen (då blandar jag hellre vidare...)
Ett jättestort GRATTIS till Miss S som plussat idag!
Kram på er!
/Lilla Jag!
lördag 5 februari 2011
Dag 1
Nu blir det Melodifestivalen :)
Kram på er!
/Lilla Jag!
fredag 4 februari 2011
Äntligen!!!
Idag kom den, den efterlängtade mensen =))))
Nu startar det igen, i morgon börjar jag med Prednisolon 10 mg och Menopur 450 IE
Det känns skönt att komma igång igen, som jag har väntat på detta. Trodde aldrig att jag skulle se framemot detta igen efter senaste missfallet, var nästan inne på att ge upp ett tag. Vilken tur vi inte gjorde det. Prednisolon, Menopur och Cetrotide är nytt för mig så jag hoppas verkligen på detta. Jag vet att möjligheten finns att vi får bryta och börja om då jag inte fått så många ägg tidigare och Menopur oftast ger färre ägg men kvalitén ska bli bättre.
Sex ampuller ska jag mixa ihop innan jag injicerar.....
Helgen kunde inte börja bättre, inte ens menssmärtan kan dra ner mitt humör ;)
Kram på er alla härliga!
Nu startar det igen, i morgon börjar jag med Prednisolon 10 mg och Menopur 450 IE
Det känns skönt att komma igång igen, som jag har väntat på detta. Trodde aldrig att jag skulle se framemot detta igen efter senaste missfallet, var nästan inne på att ge upp ett tag. Vilken tur vi inte gjorde det. Prednisolon, Menopur och Cetrotide är nytt för mig så jag hoppas verkligen på detta. Jag vet att möjligheten finns att vi får bryta och börja om då jag inte fått så många ägg tidigare och Menopur oftast ger färre ägg men kvalitén ska bli bättre.
Sex ampuller ska jag mixa ihop innan jag injicerar.....
Helgen kunde inte börja bättre, inte ens menssmärtan kan dra ner mitt humör ;)
Kram på er alla härliga!
onsdag 2 februari 2011
Underbara vän!
Igår skrev min underbara vän Mammamian (är den enda utav de som verkligen står mig nära som känner till min blogg, förrutom sambon) en kommentar på mitt inlägg som jag inte riktigt fick ihop, hon skrev såhär:
"Ses vi imorgon? Har någon med mig då, som du behöver mer än mig just nu.... ;0) "
Jag funderade och funderade men fattade inget....
Idag träffades vi på jobbet på den gemensamma fikan, när jag sätter mig brevid Mammamian frågar hon om jag har någon ficka, där lägger hon en liten sak... En liten lyckoängel som jag gav till henne för några år sedan när hon höll på med IVF, nu har jag fått låna den, viktigt, jag fick bara låna =) Där sitter jag på en gemensam fika med hundra andra å vill bara gråta, hur gulligt är inte detta??? Jag blev så otroligt glad. Jag hade glömt bort den ängeln men kom ihåg den när jag såg den, men underbara Mammamia kom ihåg. DET ÄR VÄNNER DET! PÖSS PÅ DIG!
Sånna vänner önskar jag er alla.
Lyckokramar!
/Lilla Jag!
"Ses vi imorgon? Har någon med mig då, som du behöver mer än mig just nu.... ;0) "
Jag funderade och funderade men fattade inget....
Idag träffades vi på jobbet på den gemensamma fikan, när jag sätter mig brevid Mammamian frågar hon om jag har någon ficka, där lägger hon en liten sak... En liten lyckoängel som jag gav till henne för några år sedan när hon höll på med IVF, nu har jag fått låna den, viktigt, jag fick bara låna =) Där sitter jag på en gemensam fika med hundra andra å vill bara gråta, hur gulligt är inte detta??? Jag blev så otroligt glad. Jag hade glömt bort den ängeln men kom ihåg den när jag såg den, men underbara Mammamia kom ihåg. DET ÄR VÄNNER DET! PÖSS PÅ DIG!
Sånna vänner önskar jag er alla.
Lyckokramar!
/Lilla Jag!
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)