All I want for Christmas is YOU.......
Jag hoppas så att nästa jul sitter vi alla med "you" i famnen eller magen.
God Jul alla ofrivilligt barnlösa, frivilligt barnlösa, ruvare, gravida, mammor, pappor, ja ALLA. Hoppas ni får en lugn och skön helg. Några extra tummar håller jag för er ruvare.
Julkramar!!!!!
/Lilla Jag!
torsdag 23 december 2010
tisdag 21 december 2010
Artikel
Läs denna jättebra artikel i SvD om barnlöshet som min "bloggvän" Anna och hennes man Mikael är med i.
Kul att få ett ansikte på någon man följer nästan varje dag, säger jag som vill vara anonym...... ;)
Kram kram!
/Lilla Jag!
Kul att få ett ansikte på någon man följer nästan varje dag, säger jag som vill vara anonym...... ;)
Kram kram!
/Lilla Jag!
söndag 19 december 2010
När kom förändringen?
Dagens tankar:
Vi tog tidigt kontakt med fertilitetskliniken i våran stad när det inte blev nån graviditet på "vanligt" sätt. Pga min ålder så fick vi snabbt hjälp.
Igår var det exakt ett år sedan vi gjorde det första ÄP. Vart har tiden tagit vägen? Samtidigt som det känns som vi inte har gjort annat i livet än detta......
När vi gjorde vårat först IVF-försök tänkte vi: detta kommer att gå så bra, å skulle det inte gå bra så kommer vi ändå att leva ett jättebra liv utan barn, istället resa mycket mm mm.......
Vad är det som ett år senare efter tre försök och tre missfall har gjort mig "helt fixerad" vid tanken att skaffa barn? Hur kan detta vara det som upptar mina tankar till ca 90% när det inte var det när vi startade? Håller jag på att bli galen?
4:de adventskramar
/Lilla Jag!
Vi tog tidigt kontakt med fertilitetskliniken i våran stad när det inte blev nån graviditet på "vanligt" sätt. Pga min ålder så fick vi snabbt hjälp.
Igår var det exakt ett år sedan vi gjorde det första ÄP. Vart har tiden tagit vägen? Samtidigt som det känns som vi inte har gjort annat i livet än detta......
När vi gjorde vårat först IVF-försök tänkte vi: detta kommer att gå så bra, å skulle det inte gå bra så kommer vi ändå att leva ett jättebra liv utan barn, istället resa mycket mm mm.......
Vad är det som ett år senare efter tre försök och tre missfall har gjort mig "helt fixerad" vid tanken att skaffa barn? Hur kan detta vara det som upptar mina tankar till ca 90% när det inte var det när vi startade? Håller jag på att bli galen?
4:de adventskramar
/Lilla Jag!
torsdag 16 december 2010
Leker
Just nu leker jag med min layout som ni kanske märker. Vill ha nått nytt men blir inte nöjd så ni får ståut ett tag till med att det hoppar fram å tillbaka....
Kram på er!!!!!!!
/Lilla Jag!
Kram på er!!!!!!!
/Lilla Jag!
onsdag 15 december 2010
Svar på fråga.
Tack alla för stöttning och förståelse. Som alltid är ni toppen!!!!!!
Fick en fråga från H om varför de flesta som skriver om IVF är anonyma. Först vill jag säga: Bra fråga! Jag fick fundera ett tag innan jag kunde svara. Det var nyttigt. Här kommer mitt svar och nu kan ju jag prata för mig själv.
Jag har aldrig skämts för att vi håller på med IVF, de som vet att vi försöker få barn vet också om hur. Att jag inte berättat det för så många är att jag lika som de som blir gravida på "vanligt" sätt är rädd för missfall och i detta fall misslyckande vid försöken. Jag har varit rädd att det ska göra för ont att behöva prata om det om det inte går bra. Det har jag lärt mig nu att det gör lika ont iallafall....
När jag började blogga var detta nått helt nytt för mig, jag trodde aldrig att jag skulle ha nått av värde att skriva som dessutom andra skulle vilja läsa. Detta gjorde också att jag var livrädd att någon som jag kände skulle hitta min blogg och tycka att den var usel. (Jobbar på min oro för vad andra ska tycka).
Något annat som jag jobbar med mig själv med (kanske kommer från det tidigare) är att visa mitt rätta jag, framför allt för dem som står mig närmast. Inte spela så glad, perfekt, duktig mm hela tiden.
Så att jag har varit/är anonym gör att jag kan vara mycket mera öppen här än om jag visste att mina vänner läste, jag behöver inte tänka mig för att säga/skriva de rätta sakerna.
Samtidigt finns det de som jag verkligen har dåligt samvete för att de inget vet om bloggen, min sambo och en vän vet (kanske finns det flera än jag tror som vet).
Men det viktigaste av allt för mig är att bloggandet har hjälpt mig så otroligt mycket, att skriva av sig, att läsa andras bloggar och all stöttning som jag fått. Dessa saker har stärkt mig att våga ta tag i mera saker än jag skulle ha gjort tidigare, jag har blivit starkare. Kanske en dag (hoppas jag) känner jag mig så stark att jag vågar/orkar göra Hur ska det gå? offentlig :)
Massor med kramar mina vänner :)
/Lilla Jag!
Fick en fråga från H om varför de flesta som skriver om IVF är anonyma. Först vill jag säga: Bra fråga! Jag fick fundera ett tag innan jag kunde svara. Det var nyttigt. Här kommer mitt svar och nu kan ju jag prata för mig själv.
Jag har aldrig skämts för att vi håller på med IVF, de som vet att vi försöker få barn vet också om hur. Att jag inte berättat det för så många är att jag lika som de som blir gravida på "vanligt" sätt är rädd för missfall och i detta fall misslyckande vid försöken. Jag har varit rädd att det ska göra för ont att behöva prata om det om det inte går bra. Det har jag lärt mig nu att det gör lika ont iallafall....
När jag började blogga var detta nått helt nytt för mig, jag trodde aldrig att jag skulle ha nått av värde att skriva som dessutom andra skulle vilja läsa. Detta gjorde också att jag var livrädd att någon som jag kände skulle hitta min blogg och tycka att den var usel. (Jobbar på min oro för vad andra ska tycka).
Något annat som jag jobbar med mig själv med (kanske kommer från det tidigare) är att visa mitt rätta jag, framför allt för dem som står mig närmast. Inte spela så glad, perfekt, duktig mm hela tiden.
Så att jag har varit/är anonym gör att jag kan vara mycket mera öppen här än om jag visste att mina vänner läste, jag behöver inte tänka mig för att säga/skriva de rätta sakerna.
Samtidigt finns det de som jag verkligen har dåligt samvete för att de inget vet om bloggen, min sambo och en vän vet (kanske finns det flera än jag tror som vet).
Men det viktigaste av allt för mig är att bloggandet har hjälpt mig så otroligt mycket, att skriva av sig, att läsa andras bloggar och all stöttning som jag fått. Dessa saker har stärkt mig att våga ta tag i mera saker än jag skulle ha gjort tidigare, jag har blivit starkare. Kanske en dag (hoppas jag) känner jag mig så stark att jag vågar/orkar göra Hur ska det gå? offentlig :)
Massor med kramar mina vänner :)
/Lilla Jag!
tisdag 14 december 2010
Varning, gnällinlägg!!!!!!!!
F-n vad trött jag är på denna berg och dalbana, just nu är det mest ner som en pannkaka.... Det har börjats prata om nyår, BLÄÄÄÄÄÄ.
Alla våra vänner har barn.... Just nu känner jag att det är lättare att umgås med vissa än med andra. Vi har pratat lite om att hitta på nått med ett annat par, kompisar genom sambon. Problemet är att de räknar nog med att vi ska bli flera och där är det ett par som ska ha sitt andra barn, jag har skrivit om dem tidigare i Många funderingar och då kändes det ok att de ska ha barn igen men då var jag gravid själv, nu känns det inte lika kul. Dessutom har jag inte hört ett ljud ifrån henne sen hon blev gravid, jo ett kort tack på grattismailet jag skrev. Hon har inte ens svarat på en inbjudan till glöggfest som jag ska ha på fre.... Förstår om det inte känns bra för henne heller men.......................
Hur ska jag kunna förklara mina känslor för någon som inte alls förstår hur det är att gå igenom det vi gör???? Hur ska jag kunna säga till någon att jag inte "orkar med" vissa saker/personer utan att framstå som bitter, elak och konstig för jag förstår om jag verkar så i andras ögon.
En utav de saker jag jag pratar med min "samtalstant" om är mina problem med att vara öppen med hur jag känner och mår, vara ärlig både mot andra och mig själv, inte låssas att allt är så himla bra. Det är jag väldigt bra på.
Just nu saknar jag att må bra, jag saknar att ruva, att ta sprutor, att må bra, tiden innan vi började med allt detta, jag saknar framför allt en LITEN!!!!
Tyvärr har ni blivit min gnällkanal :( Vill så gärna få skriva om min lycka inte hela tiden gnäll, gnäll, gnäll. Måste ta mig ur denna onda cirkel, men hur? Tyvärr blir jag lite apatisk när jag känner såhär, jag får inget gjort, inte bra i dessa tider. Önskar mig en god fe med trollspö och gjorde allt bra.
Kram på er!
/Lilla Jag!
Alla våra vänner har barn.... Just nu känner jag att det är lättare att umgås med vissa än med andra. Vi har pratat lite om att hitta på nått med ett annat par, kompisar genom sambon. Problemet är att de räknar nog med att vi ska bli flera och där är det ett par som ska ha sitt andra barn, jag har skrivit om dem tidigare i Många funderingar och då kändes det ok att de ska ha barn igen men då var jag gravid själv, nu känns det inte lika kul. Dessutom har jag inte hört ett ljud ifrån henne sen hon blev gravid, jo ett kort tack på grattismailet jag skrev. Hon har inte ens svarat på en inbjudan till glöggfest som jag ska ha på fre.... Förstår om det inte känns bra för henne heller men.......................
Hur ska jag kunna förklara mina känslor för någon som inte alls förstår hur det är att gå igenom det vi gör???? Hur ska jag kunna säga till någon att jag inte "orkar med" vissa saker/personer utan att framstå som bitter, elak och konstig för jag förstår om jag verkar så i andras ögon.
En utav de saker jag jag pratar med min "samtalstant" om är mina problem med att vara öppen med hur jag känner och mår, vara ärlig både mot andra och mig själv, inte låssas att allt är så himla bra. Det är jag väldigt bra på.
Just nu saknar jag att må bra, jag saknar att ruva, att ta sprutor, att må bra, tiden innan vi började med allt detta, jag saknar framför allt en LITEN!!!!
Tyvärr har ni blivit min gnällkanal :( Vill så gärna få skriva om min lycka inte hela tiden gnäll, gnäll, gnäll. Måste ta mig ur denna onda cirkel, men hur? Tyvärr blir jag lite apatisk när jag känner såhär, jag får inget gjort, inte bra i dessa tider. Önskar mig en god fe med trollspö och gjorde allt bra.
Kram på er!
/Lilla Jag!
måndag 13 december 2010
Upp som en sol
å ner som en pannkaka....... Ingen bra dag idag :( Som tur är vet jag att det blir bättre igen, snart.
Längtar efter min "samtalstant" som jag ska träffa nästa vecka igen.
Kram på er alla!
/Lilla Jag!
Längtar efter min "samtalstant" som jag ska träffa nästa vecka igen.
Kram på er alla!
/Lilla Jag!
lördag 11 december 2010
Mens
Igårkväll kom första mensen efter missfallet. Det känns skönt att kroppen börjar komma tillbaka till det "normala" igen men inatt vaknade jag av otroliga menssmärtor och blödde kraftigt det kändes exakt som vid missfallet, direkt hamnade jag känslomässigt tillbaka ca en månad. Det blev en rätt tuff natt med lite sömn. Säger som Björn Skifs: Det blir alltid värre framåt natten men nu känns det bättre igen.
Lite svar på mitt förra inlägg Saknad Vi vet inte så mycket än om när och hur vi vi ska gå vidare. Den 11/1 ska vi träffa våran läkare för att få svar på alla prover de tog. Då ska vi också diskutera fortsättning. Våran läkare ser inte så ljust på IVF, hon är mer inne på äggdonation så vi väntar på proverna innan vi bestämmer oss. Finns det en liten möjlighet vid IVF så är det nog det vi kommer att satsa på av många olika orsaker, priset skiljer verkligen jättemycket, går det så vill vi försöka med mina ägg först å främst å min ålder gör att vi måste åka utomlands för att göra donation, vi vet alldeles för lite om det fortfarande. Men nu läste jag om en läkare i Uppsala som gör äggdonationer upp till 42 år Artikel DN så detta ska kollas upp mera.
Jättetacksam för tips och info om äggdonation både i Sverige och utomlands.
Hoppet har verkligen börjat kommit tillbaka, än ska vi inte ge upp!!!!!!!!!
Igår gjorde jag och en vän massor med smarrigt julgodis.... Får nog gömma det för mig själv så det finns nått kvar till jul ;)
Kramar i massor mina underbara vänner, ni finns i mitt hjärta hela tiden, ni ger mig så mycket styrka.
Lite svar på mitt förra inlägg Saknad Vi vet inte så mycket än om när och hur vi vi ska gå vidare. Den 11/1 ska vi träffa våran läkare för att få svar på alla prover de tog. Då ska vi också diskutera fortsättning. Våran läkare ser inte så ljust på IVF, hon är mer inne på äggdonation så vi väntar på proverna innan vi bestämmer oss. Finns det en liten möjlighet vid IVF så är det nog det vi kommer att satsa på av många olika orsaker, priset skiljer verkligen jättemycket, går det så vill vi försöka med mina ägg först å främst å min ålder gör att vi måste åka utomlands för att göra donation, vi vet alldeles för lite om det fortfarande. Men nu läste jag om en läkare i Uppsala som gör äggdonationer upp till 42 år Artikel DN så detta ska kollas upp mera.
Jättetacksam för tips och info om äggdonation både i Sverige och utomlands.
Hoppet har verkligen börjat kommit tillbaka, än ska vi inte ge upp!!!!!!!!!
Igår gjorde jag och en vän massor med smarrigt julgodis.... Får nog gömma det för mig själv så det finns nått kvar till jul ;)
Kramar i massor mina underbara vänner, ni finns i mitt hjärta hela tiden, ni ger mig så mycket styrka.
söndag 5 december 2010
Saknad
Hemma igen efter en toppenhelg i Stockholm. Skönt att komma bort och bara göra myssaker, men det är ännu skönare att komma hem.... Hur mysigt det än är att vara ute på turné så är det så skönt att komma hem å sätta på sig mysbrallorna å slå sig ner i soffan... ;)
Jag har kommit på att jag saknar IVF-tiden, tiden som då är så jobbig med spray, sprutor, VUL, ÄP, ET och ruvning, en enda lång väntan, alla känslor som åker bergoch dalbana. Men just nu har jag ingenting(som har med IVF att göra) att gå å vänta på. Hur jobbigt det än må vara så vill jag in i karusellen igen. Eller så är det ovissheten om vi alls kan gå vidare... Samtidigt som jag inte vet om jag skulle klara av ett till misslyckande. Undrar hur länga vi kommer att orka? Jag vill inte ge upp!!!!!!
Tänker mycket på Längtan till ett barn som har det extra jobbigt just nu. Massor med kramar till dig!
Kram till er alla!
/Lilla Jag!
Jag har kommit på att jag saknar IVF-tiden, tiden som då är så jobbig med spray, sprutor, VUL, ÄP, ET och ruvning, en enda lång väntan, alla känslor som åker bergoch dalbana. Men just nu har jag ingenting(som har med IVF att göra) att gå å vänta på. Hur jobbigt det än må vara så vill jag in i karusellen igen. Eller så är det ovissheten om vi alls kan gå vidare... Samtidigt som jag inte vet om jag skulle klara av ett till misslyckande. Undrar hur länga vi kommer att orka? Jag vill inte ge upp!!!!!!
Tänker mycket på Längtan till ett barn som har det extra jobbigt just nu. Massor med kramar till dig!
Kram till er alla!
/Lilla Jag!
onsdag 1 december 2010
Samtal
Har varit hos kuratorn idag. Det kändes väldigt skönt, jag grät och vi pratade. Inte så mycket konkret än mera att jag berättade om vad som hänt fram till nu. Jag berättade om mitt bloggande och hon tyckte det var väldigt bra att jag hade hittat ett forum som passade mig då jag har svårt att prata känslor med mina nära.
Vi bokade in en ny tid strax innan jul.
Men nu känner jag mig helt slut, det är jobbigt att sitta sådär å prata och vara ledsen men det är exakt vad jag behöver då jag har stängt inne allt och bara varit tom.
Nu till helgen åker jag och sambon till huvudstaden fre-sön, bor på hotell, ska på Queen musikalen "We will rock you" och bara vara. Det ska bli jättemysigt. Ser framemot Rosendals trädgårdar :)
Om vi inte "ses" innan så ha en underbar helg mina vänner!
Kramar!
/Lilla Jag!
Vi bokade in en ny tid strax innan jul.
Men nu känner jag mig helt slut, det är jobbigt att sitta sådär å prata och vara ledsen men det är exakt vad jag behöver då jag har stängt inne allt och bara varit tom.
Nu till helgen åker jag och sambon till huvudstaden fre-sön, bor på hotell, ska på Queen musikalen "We will rock you" och bara vara. Det ska bli jättemysigt. Ser framemot Rosendals trädgårdar :)
Om vi inte "ses" innan så ha en underbar helg mina vänner!
Kramar!
/Lilla Jag!
tisdag 30 november 2010
Mms
Innan jag skriver detta vill jag bara säga att jag vill och hoppas att alla är stolta över sina barn och vill visa det för hela världen men man kanske ska välja sina tillfällen.....
I söndags fick jag ett mms från min bästa vän, det var en bild på hennes dotter och texten: Det vackraste jag har.
POFF vilket slag i magen, nått sånt vackert har INTE jag, kanske aldrig får, tack för att du påminner mig................
Jag förstår att hon tycker så om sin dotter och att hon vill visa det men måste man göra det på det sättet till någon som nyss fått sitt tredje missfall ???? Strax innan missfallet mailade jag texten till henne som jag la ut här tidigare om hur det känns att vara barnlös, hon läste å grät och sa att hon nu förstod mig så mycket mera, men tyvärr inte tillräckligt tydligen. Känslan från när jag fick mmset sitter kvar i mig, SORG. Har nog aldrig blivit så påmind om att jag inte har barn =(
Jag svarade aldrig på mmset, vi har träffats efteråt men ingen har pratat om det, funderar på om hon kanske på nått sätt förstår att det inte kändes så bra för mig.
Kram på er!
/Lilla Jag!
I söndags fick jag ett mms från min bästa vän, det var en bild på hennes dotter och texten: Det vackraste jag har.
POFF vilket slag i magen, nått sånt vackert har INTE jag, kanske aldrig får, tack för att du påminner mig................
Jag förstår att hon tycker så om sin dotter och att hon vill visa det men måste man göra det på det sättet till någon som nyss fått sitt tredje missfall ???? Strax innan missfallet mailade jag texten till henne som jag la ut här tidigare om hur det känns att vara barnlös, hon läste å grät och sa att hon nu förstod mig så mycket mera, men tyvärr inte tillräckligt tydligen. Känslan från när jag fick mmset sitter kvar i mig, SORG. Har nog aldrig blivit så påmind om att jag inte har barn =(
Jag svarade aldrig på mmset, vi har träffats efteråt men ingen har pratat om det, funderar på om hon kanske på nått sätt förstår att det inte kändes så bra för mig.
Kram på er!
/Lilla Jag!
söndag 28 november 2010
Layout
Livarupp mig lite med ny layout på bloggen, lite julrött :)
En annan sak som gör mig väldigt glad är Jennys och Mamman med den tomma famnens plus idag. GRATTIS!!!!!! Väntar på några till ruvare å hoppas på samma för dem.
Adventskramar i snön alla vänner.
/Lilla Jag!
Ps. En bra dag idag :)
En annan sak som gör mig väldigt glad är Jennys och Mamman med den tomma famnens plus idag. GRATTIS!!!!!! Väntar på några till ruvare å hoppas på samma för dem.
Adventskramar i snön alla vänner.
/Lilla Jag!
Ps. En bra dag idag :)
lördag 27 november 2010
Ofrivillig miljökämpe...
Jorden börjar bli (är) överbefolkad, just nu är vi ca 7 miljarder människor. Tydligen är sambon och jag miljökämpar...... Men i detta fall skulle jag gärna vara en miljöbov!
Kram på er!
/Lilla Jag!
Kram på er!
/Lilla Jag!
fredag 26 november 2010
skitdag
Blir inte så många inlägg just nu. Vet inte vad jag ska skriva, mår inget vidare, men vet ändå inte riktigt hur jag mår..... Har fått en tid hos en kurator nästa vecka och det känns väldigt skönt.
Idag tycker jag livet är väldigt orättvist, jag vet att det finns mååååååånga som har det mycket värre än mig men det är inget som får mig att må bättre.
Har fixat advent hemma idag, detta är en period som jag ÄLSKAR men inte ens det får mig att känna mig glad.
Hoppas detta är övergående, vet att det är det men att det blir bättre snart!
Hatar, hatar, hatar att må såhär: TOM, ledsen, bitter, det gör ont!
Tänker på er alla bloggisar å håller mina tummar, vill så gärna att det ska gå bra för er. Lider så med er där det inte har gått så bra, IGEN!
Många kramar!
/Lilla Jag!
Idag tycker jag livet är väldigt orättvist, jag vet att det finns mååååååånga som har det mycket värre än mig men det är inget som får mig att må bättre.
Har fixat advent hemma idag, detta är en period som jag ÄLSKAR men inte ens det får mig att känna mig glad.
Hoppas detta är övergående, vet att det är det men att det blir bättre snart!
Hatar, hatar, hatar att må såhär: TOM, ledsen, bitter, det gör ont!
Tänker på er alla bloggisar å håller mina tummar, vill så gärna att det ska gå bra för er. Lider så med er där det inte har gått så bra, IGEN!
Många kramar!
/Lilla Jag!
tisdag 23 november 2010
3 steg.
Måste vara tömd på blod nu. Fick lämna nio rör blod idag. Vi har varit hos läkaren och pratat om framtiden. Klokare??? Njaaaa, inte riktigt.
Steg 1: Lämnade som sagt en massa blod för 14 olika tester, det jag vet är koll av kromosomfel, det fick sambon också göra(ett ynka...) Vad alla de andra var för vet jag inte, försökte tyda lapparna men det var rena rappakaljan.
Steg 2: Börja att prata om hur vi vill gå vidare. IVF eller äggdonation. det beror ju lite på vad de kommer fram till av alla prover. Sambon och jag är fortfarande mera inne på IVF men inte våran läkare. Vi får nog sätta oss neroch läsa lite mera om donation. Adoption är ju inte heller helt uteslutet men ligger lite längre ner på våran lista då vi tyvärr fick uppfattningen från personen vi pratade med att vi är "gamla". Mycket att fundera på med andra ord.
Steg 3: Träffa läkaren igen den 11 januari, proverna kommer inte att vara klara innan dess... Skulle nått svar komma tillbaka och inte se bra ut så hör hon av sig direkt.
Nu ska vi väl ha bestämt oss för hur vi vill gå vidare, självklart utifrån provsvaren.
Januari känns jättelångt men det är det ju inte. Vi hade ju ändå tänkt vänta tills efter nyår. Funderar lite på att ta kontakt med kuratorn som finns knyten till kvinnokliniken, känner ibland att det skulle vara skönt att prata med någon. Tror att jag går å grubblar men än vad jag själv tror...
Kram på er alla där ute!
/Lilla jag!
Steg 1: Lämnade som sagt en massa blod för 14 olika tester, det jag vet är koll av kromosomfel, det fick sambon också göra(ett ynka...) Vad alla de andra var för vet jag inte, försökte tyda lapparna men det var rena rappakaljan.
Steg 2: Börja att prata om hur vi vill gå vidare. IVF eller äggdonation. det beror ju lite på vad de kommer fram till av alla prover. Sambon och jag är fortfarande mera inne på IVF men inte våran läkare. Vi får nog sätta oss neroch läsa lite mera om donation. Adoption är ju inte heller helt uteslutet men ligger lite längre ner på våran lista då vi tyvärr fick uppfattningen från personen vi pratade med att vi är "gamla". Mycket att fundera på med andra ord.
Steg 3: Träffa läkaren igen den 11 januari, proverna kommer inte att vara klara innan dess... Skulle nått svar komma tillbaka och inte se bra ut så hör hon av sig direkt.
Nu ska vi väl ha bestämt oss för hur vi vill gå vidare, självklart utifrån provsvaren.
Januari känns jättelångt men det är det ju inte. Vi hade ju ändå tänkt vänta tills efter nyår. Funderar lite på att ta kontakt med kuratorn som finns knyten till kvinnokliniken, känner ibland att det skulle vara skönt att prata med någon. Tror att jag går å grubblar men än vad jag själv tror...
Kram på er alla där ute!
/Lilla jag!
söndag 21 november 2010
Bakis
Det var längesen jag låg seg i soffan efter en kväll med massor av vin. Igår var vi hemma hos underbart underbara vänner som bjöd på en fantastisk tre rätters middag och det blev ganska mycket vin. Jag tillåmed feströkte....... Blä känns det idag men igår var det så skönt att bara vara sitt gamla jag för några timmar. Mycket prat och en del tårar blev det. Så idag ska jag försöka att bara tillåta mig att sega i soffan utan dåligt samvete för gårdagen var nått jag behövde.
Hoppas ni alla får en bra söndag. Jag håller mina tummar för er alla. Ni finns i mina tankar.
Kramen!
/Lilla Jag!
Hoppas ni alla får en bra söndag. Jag håller mina tummar för er alla. Ni finns i mina tankar.
Kramen!
/Lilla Jag!
fredag 19 november 2010
Drömmer
Igår var jag så positiv å uppåt, det känns inte riktigt lika bra idag :( Men jag har kommit på vad det är som gör det och när jag bearbetar stora delar av min sorg, när jag sover...... Jag har alltid drömt mycket men sen några nätter innan missfallet har jag drömt varje natt om: missfall, föda barn, vara gravid, andras graviditeter, andras barn och som i natt, barn som far illa då föräldrarna inte tar hand om dem. Fy vad jobbigt det var i morse. Jag tror jag gråter vissa nätter också, på en natt kan jag drömma om många olika fall. Är det ett sätt för det undermedvetna att bearbeta?
Först när jag vaknade var jag inte ett dugg sugen på att åka på vårat lilla äventyr men det är nog bättre att göra nått än att bara sitta hemma å deppa. Snart åker vi iaf, ska bli skönt.
Ha en underbar dag mina vänner.
Kramar!
/Lilla Jag!
Först när jag vaknade var jag inte ett dugg sugen på att åka på vårat lilla äventyr men det är nog bättre att göra nått än att bara sitta hemma å deppa. Snart åker vi iaf, ska bli skönt.
Ha en underbar dag mina vänner.
Kramar!
/Lilla Jag!
torsdag 18 november 2010
Bättre å bättre
Det är väldigt skönt att ha varit sjukskriven, och att vi har varit det båda två. Vi har pratat mycket om framtiden och om det som hänt. Igår åkte vi runt lite i trakten och såg oss omkring, idag har vi bara pyst hemma, STÄDAT, å det var verkligen välbehövligt efter att inte ha gjort många knop på länge. Rent hus = glad Lilla Jag! I morgon funderar vi på att åka till grannstaden å bara strosa runt, äta lunch och kanske shoppa lite :)
Vi mår bättre å bättre för varje dag. Ibland kommer det över mig och jag blir låg ett tag men det går över. Visst ligger det alltid och mal i bakhuvudet men det är inte det som styr livet.
Nu ser jag framemot nästa tisdag när vi ska träffa läkaren igen och börja på framtidsplanerna. Om hon tycker att vi har en lite chans på IVF igen kommer vi nog att göra det. Funderar lite på att byta klinik, det är absolut inget fel på Falun, de har varit superduper där men vi har en klinik lite närmare som skulle underlätta i resväg och det kanske är bra med en liten nystart, psykiskt iaf.... En ordentlig utredning är väl början kan man tycka.
Kram på er!
/Lilla Jag!
Vi mår bättre å bättre för varje dag. Ibland kommer det över mig och jag blir låg ett tag men det går över. Visst ligger det alltid och mal i bakhuvudet men det är inte det som styr livet.
Nu ser jag framemot nästa tisdag när vi ska träffa läkaren igen och börja på framtidsplanerna. Om hon tycker att vi har en lite chans på IVF igen kommer vi nog att göra det. Funderar lite på att byta klinik, det är absolut inget fel på Falun, de har varit superduper där men vi har en klinik lite närmare som skulle underlätta i resväg och det kanske är bra med en liten nystart, psykiskt iaf.... En ordentlig utredning är väl början kan man tycka.
Kram på er!
/Lilla Jag!
tisdag 16 november 2010
Sjukskriven
Var till läkaren idag. Hon gjorde en undersökning och det såg ut som kroppen tar hand om problemet själv, jag behöver inte nån skrapning. Det är ju nått positivt.
Hon sjukskrev mig till nästa tors.... Detta är första gången jag blivit sjukskriven av en läkare. Vi får se hur länge jag klarar av att vara hemma men resten av denna vecka ska nog gå bra, dessutom har jag väldigt ont i magen fortfarande så det är nog bra med vila.
Hon tyckte också att det var jättedumt att de inte kan sjukskriva papporna, de mår ju också dåligt, men enligt försäkringskassan räknas inte det, men sambon kommer att sjukskriva sig själv resten av veckan. Vi får se vad vi hittar på dessa dagar. Jag ska ta det lugnt men vi ska iaf försöka hitta på nått mysigt ihop.
Vi ska tillbaka nästa vecka och prata om framtiden, har inte gett upp än!!!!!
Kramen
/Lilla Jag!
Hon sjukskrev mig till nästa tors.... Detta är första gången jag blivit sjukskriven av en läkare. Vi får se hur länge jag klarar av att vara hemma men resten av denna vecka ska nog gå bra, dessutom har jag väldigt ont i magen fortfarande så det är nog bra med vila.
Hon tyckte också att det var jättedumt att de inte kan sjukskriva papporna, de mår ju också dåligt, men enligt försäkringskassan räknas inte det, men sambon kommer att sjukskriva sig själv resten av veckan. Vi får se vad vi hittar på dessa dagar. Jag ska ta det lugnt men vi ska iaf försöka hitta på nått mysigt ihop.
Vi ska tillbaka nästa vecka och prata om framtiden, har inte gett upp än!!!!!
Kramen
/Lilla Jag!
måndag 15 november 2010
Hur känns det?
Ja, det är en bra fråga. Jag vet inte riktigt. Ibland går det bra, ibland vill jag bara lägga mig å dra täcket över huvudet och aldrig titta fram. Hade lite ångest för att gå till jobbet idag men det gick bra.
I morgon ska vi träffa läkaren, sen får vi på allvar ta tag i frågan: HUR GÅR VI VIDARE??? Hoppas det inte är kört för oss, vi har ju fått lite sånna vibbar tidigare.... Det är väl vad som snurrar i huvudet på oss båda just nu. Ett beslut har vi iaf tagit, vi ska ligga lågt över jul och nyår. Vid första missfallet körde vi igång så fort vi kunde å det kändes inte riktigt bra, kroppen hade inte kommit ikapp, vilat upp sig ordentligt. Tror att både kropp och själ behöver lite semester från hormonbehandlingar, VUL, blodprover, ÄP och det eviga väntan och oron....
Som jag sagt tidigare så läser jag era bloggar, håller mina tummar, gläds och sörjer(gråter) med er i det ni skriver men jag orkar inte alltid kommentera. Jag är så glad för alla styrkekramar jag har fått, jag känner ett så otroligt stort stöd. Ni betyder så mycket. Det känns som jag iaf börjar komma tillbaka så snart är jag där med mina kommentarer igen :) Jag har fått en jättefin award av Ellen jag för den vidare snart.
Kramar till er alla!
/Lilla Jag!
I morgon ska vi träffa läkaren, sen får vi på allvar ta tag i frågan: HUR GÅR VI VIDARE??? Hoppas det inte är kört för oss, vi har ju fått lite sånna vibbar tidigare.... Det är väl vad som snurrar i huvudet på oss båda just nu. Ett beslut har vi iaf tagit, vi ska ligga lågt över jul och nyår. Vid första missfallet körde vi igång så fort vi kunde å det kändes inte riktigt bra, kroppen hade inte kommit ikapp, vilat upp sig ordentligt. Tror att både kropp och själ behöver lite semester från hormonbehandlingar, VUL, blodprover, ÄP och det eviga väntan och oron....
Som jag sagt tidigare så läser jag era bloggar, håller mina tummar, gläds och sörjer(gråter) med er i det ni skriver men jag orkar inte alltid kommentera. Jag är så glad för alla styrkekramar jag har fått, jag känner ett så otroligt stort stöd. Ni betyder så mycket. Det känns som jag iaf börjar komma tillbaka så snart är jag där med mina kommentarer igen :) Jag har fått en jättefin award av Ellen jag för den vidare snart.
Kramar till er alla!
/Lilla Jag!
fredag 12 november 2010
5 timmar på akuten
Nu har vi spenderat 5 timmar på akuten..... Roligare kan man ha en fredagskväll. Smärtorna blev för starka, jag tog Panodil och Diklofenak men det hjälpte inte. Men nu är det konstaterat: missfall, läkaren såg inte ens en hinnsäck.
Jaja, nu vet vi iaf och får gå vidare därifrån. Helgen kommer att bestå av sorgearbete och att bara ta hand om varandra. Sambon bröt också ihop idag, det är lätt att glömma att detta är lika psykiskt jobbigt för dem.
Han berättade för sina föräldrar idag, de tog det jättebra. I morgon ska jag berätta för mamma, saknar henne väldigt mycket just nu.
Nu blir det att krypa i säng, först ska jag ta fyra Cytotec vaginalt, de ska hjälpa till att få ut det sista.
Tack ännu en gång för allt stöd. Det hjälper så otroligt mycket.
Kramisar
/Lilla Jag!
Jaja, nu vet vi iaf och får gå vidare därifrån. Helgen kommer att bestå av sorgearbete och att bara ta hand om varandra. Sambon bröt också ihop idag, det är lätt att glömma att detta är lika psykiskt jobbigt för dem.
Han berättade för sina föräldrar idag, de tog det jättebra. I morgon ska jag berätta för mamma, saknar henne väldigt mycket just nu.
Nu blir det att krypa i säng, först ska jag ta fyra Cytotec vaginalt, de ska hjälpa till att få ut det sista.
Tack ännu en gång för allt stöd. Det hjälper så otroligt mycket.
Kramisar
/Lilla Jag!
Nu verkar det vara ett faktum
Missfallet verkar vara på intågandet :( Började med värk och lite rosa igår som har ökat till mycket värk och rött idag. Just nu ligger jag i soffan men en varm vetekudde(inga brännsår hoppas jag....). Ringde gynakuten på sjukhuset men de tyckte jag skulle avvakta och ta panodil och diklofenak...... Men inte vill jag äta några värktabletter innan jag med säkerhet vet att det inte finns något foster där inne, sa detta till barnmorskan jag pratade med men hon menade att det var ett missfall så det var ingen fara...... Hmmmm!
Detta är nu vårat tredje missfall i ungefär samma vecka, så efter detta får de verkligen göra en fullständig undersökning på mig, inte bara skylla på min ålder. Det är ju viktigt för oss att veta hur vi ska gå vidare. Nu blir det ju till att betala själva.
Jag har nog inte tagit till mig detta psykiskt än, vill nog inte ge upp hoppet för jag känner mig bara tom, tom, tom. Jag kan fortfarande inte gråta. Det har inte kommit många tårar sen i måndags när vi fick beskedet. Blir väl ett sammanbrott snart.
På söndag skulle vi ha firat svärmor här hemma, hon har fyllt år. Nu kommer jag inte att orka med att fixa nått kalas. Våra föräldrar vet inget å nu har vi funderingar på att berätta allt. Det känns som vi har ljugit och kommit med dåliga ursäkter lite för länge nu. Att ringa mamma(bor inte här) och berätta kan vara det som gör att jag bryter ihop, på gott eller ont. Kanske ber min syster att berätta. Fegt?
Varför händer detta oss? Är inte vi värda att bli föräldrar? Detta får verkligen inte självförtroendet att växa.
Det blir inte många kommentarer och inlägg från mig just nu men jag läser allt ni skriver både era egna bloggar och era underbara kommentarer som hjälper så mycket.
Superduperkramen!!!!!!!!!!!!!!
/Lilla Jag!
Detta är nu vårat tredje missfall i ungefär samma vecka, så efter detta får de verkligen göra en fullständig undersökning på mig, inte bara skylla på min ålder. Det är ju viktigt för oss att veta hur vi ska gå vidare. Nu blir det ju till att betala själva.
Jag har nog inte tagit till mig detta psykiskt än, vill nog inte ge upp hoppet för jag känner mig bara tom, tom, tom. Jag kan fortfarande inte gråta. Det har inte kommit många tårar sen i måndags när vi fick beskedet. Blir väl ett sammanbrott snart.
På söndag skulle vi ha firat svärmor här hemma, hon har fyllt år. Nu kommer jag inte att orka med att fixa nått kalas. Våra föräldrar vet inget å nu har vi funderingar på att berätta allt. Det känns som vi har ljugit och kommit med dåliga ursäkter lite för länge nu. Att ringa mamma(bor inte här) och berätta kan vara det som gör att jag bryter ihop, på gott eller ont. Kanske ber min syster att berätta. Fegt?
Varför händer detta oss? Är inte vi värda att bli föräldrar? Detta får verkligen inte självförtroendet att växa.
Det blir inte många kommentarer och inlägg från mig just nu men jag läser allt ni skriver både era egna bloggar och era underbara kommentarer som hjälper så mycket.
Superduperkramen!!!!!!!!!!!!!!
/Lilla Jag!
torsdag 11 november 2010
Läs detta!
Tack igen alla vänner för era kommentarer, ni ger mig så mycket. Tyvärr orkar jag inte skriva så mycket just nu, jag följer era bloggar men kanske inte kommenterar så mycket men jag tänker verkligen på er och gläds med er och sörjer med er.
Idag fick jag ett mail av en otroligt kär vän som själv har gått igenom denna karusell och lyckats få en underbar prinsessa. När hon var inne i allt läste hon detta på nätet(hon tror att det var på Familjeliv) och sparde det. Det är långt men så bra, så sant. LÄS DETTA!
VILL DU FÖRSÖKA FÖRSTÅ HUR MAN KAN KÄNNA DET?
Jag vill gärna dela mina känslor angående ofrivillig barnlöshet med dig, för jag vill att du försöker förstå min kamp. Denna kamp har väckt starka känslor inom mig och det kan vara lätt för andra att misstolka det jag visar utåt. Genom att dela med mig av mina tankar hoppas jag att jag själv blir bättre på att klara av min kamp och att du kanske kan förstå mig lättare.
Kanske skulle du beskriva mig så här: fixerad, deppig, hjälplös, avundsjuk, allvarlig, orolig, aggressiv, lättirriterad och cynisk. De ord jag vill sätta på mina känslor är förvirrad, stressad, rädd, frustrerad, skyldig, arg och ledsen.
Jag känner mig förvirrad, för jag har alltid trott att jag var fertil. I alla år har jag skyddat mig för att undvika att bli gravid och när vi nu vill ha ett barn så visar det sig att det inte går.
Jag känner mig stressad. Vi försökte få barn en lång tid innan vi var tvungna att inse att vi hade problem. Efter det fick vi vänta för att få tid hos doktorn, för att få tid för den ena undersökningen efter den andra, för att vänta på provsvar, för att vänta på mensen, för att vänta på rätt dag i menscykeln... tiden går och jag blir äldre. Kommer jag någonsin hinna bli mamma? Kommer jag/vi orka?
Jag är rädd. Allt känns plötsligt så osäkert- kommer vi att få reda på att vi aldrig kan bli föräldrar? Tänk om någon av oss har en allvarlig sjukdom? Vilken medicin måste jag ta? Kommer jag få biverkningar? Vilka undersökningar måste jag gå igenom? Kommer de att göra ont?
Jag känner mig ensam. Jag blir ständigt påmind om att vi inte fungerar som andra. Arbetskamrater, vänner och släktingar blir gravida. Bebisar och mammor med barnvagnar, gravida finns plötsligt överallt.
Jag kan ibland känna skuld. Kanske är det ett fel hos mig som gör att vi inte kan få barn så lätt. Kommer min partner vilja leva med mig ändå? Mina föräldrar pratar om barnbarn men jag kanske kan inte ge dem några... Jag känner mig misslyckad och okvinnlig.
Jag blir lätt arg. Tyvärr riktas min ilska ibland åt fel håll. Det jag är arg över är min kropp, som inte fungerar som den ska. Jag kan bli arg på min partner som inte verkar känna på samma sätt som jag när det gäller ofrivillig barnlöshet. Jag blir arg på vårdpersonal som jag kan tycka vara opersonliga och nonchalanta ibland, fastän jag vet att de gör allt de kan för att hjälpa oss. Jag blir arg för att våra möjligheter att få barn begränsas av vår ekonomi. Ett privatförsök kostar 25 000 och kanske behöver vi fler försök. Jag blir arg för att allt tar så lång tid- min behandling måste vänta för att det är semestertider eller för att det är ett års kö.
Jag blir arg eftersom barnlösheten tar så mycket kraft ifrån mig- kraft från att vara en trevlig vän, en kärleksfull partner, en energisk arbetskamrat...
Jag blir arg när jag ser unga gravida kvinnor som kedjeröker eller hör om en elev som just gjort sin andra abort för att hon struntat i att skydda sig än en gång.
Jag känner mig arg när jag möter andra människors syn på vår barnlöshet. Alla verkar ha enkla lösningar. Alla verkar säga för mycket och veta för lite.
Jag känner mig ledsen. Jag har alltid trott att jag skulle bli mamma och nu känns framtiden så osäker. Vilken mening har mitt liv om jag inte kan få barn och fostra dem? Vänner med barn umgås gärna med andra föräldrar och det gör mig ledsen att vi inte känner oss lika eftertraktade.
Jag gråter mycket och kan samtidigt känna skuld för att jag gör det. Men jag känner allt som händer i min kropp och varje mens blir det månatliga bekräftandet på vårt misslyckande, varje månad känner jag en sorg.
Min barnlöshet påverkar förhållandet till andra. Du kan hjälpa mig på följande sätt:
Fråga mycket i stället för att bara att bara ge goda råd. Jämför oss inte med andra människor som haft svårt att få barn men som fick ett barn så fort de adopterat- alla fall är unika och de hade kanske inte det medicinska problem som vi har.
Om du vill låta mig berätta, så ta verkligen tid till det. Det är känsliga privata saker som jag avslöjar och det känns bra att veta att du inte måste rusa iväg inom tio minuter
Respektera mina åsikter. Du kanske inte alltid håller med mig men du måste lita på att vi gått igenom alla alternativ och övervägt alla möjligheter innan vi fattat beslut. Ifrågasätt inte våra beslut utan stötta oss i stället.
Om du känner dig lite obekväm och är rädd för att säga fel saker så berätta det för mig. Fråga hur mycket jag vill prata om barnlösheten och få mig att känna att jag kan ta upp det när jag behöver ditt stöd.
Försök vara taktfull. Ibland kanske jag kan skämta om vår barnlöshet men det innebär inte att det känns roligt om andra gör det. Förenkla inte våra upplevelser genom att skämta om att vi kan få låna dina jobbiga ungar.
Skaffa dig information. Är du en nära vän eller familjemedlem kan du söka information på tex internet eller på biblioteket. Det känns bättre om du baserar dina frågor och påståenden på fakta och inte på okunskap. Tips om att jag ska slappna av för att få barn är inte tex inte så bra för någon barnlös och allra minst för en som kanske inte har någon passage i äggledarna.
Var tålmodig. Jag kanske fortfarande är deppig och ledsen om två år. Allt tar tid och min sorg blir inte mindre utan tvärtom. Jag hoppas att du låter mig ha alla mina olika känslor, även positiva sådana.
Dela din styrka med mig. Mitt självförtroende har fått sig en törn och jag bli glad när du säger att jag är duktig som klarar av allt.
Ta mig med på en trevlig shoppingtur eller en kul lunchdate så att jag kan glömma våra strävanden ibland.
Men acceptera när jag vill vara ensam, det handlar inte om att jag inte vill träffa dig eller andra, det handlar om att jag inte orkar vara social, att jag är sårbar och inte har kontroll över mig själv och mina känslor.
SAKER MAN GÄRNA VILL HÖRA
Att du är genuint intresserad av hur det går till och hur det fungerar med IVF. Men fråga inte samma fråga fem gånger för det får en att känna att man är en slags sensation, ngt som avviker. Anhöriga kan läsa på om IVF och så kan man kanske föra ett samtal om hur behandlingen går till- ofta är det ju det man funderar på mest själv.
Om du frågar hur det är bör du också vara beredd på att ta att man inte alltid mår så bra- det är en berg- och dalbana att vara ofrivillgt barnlös, man gråter mycket... Om du frågar så låt mig och min man välja hur mycket vi vill berätta. Kanske är det naturligt att vi vill berätta mer för våra närmaste än för en arbetskamrat till exempel.
Tack för att du vill försöka förstå!
______________________________________________________________________________
Kramar
/Lilla Jag!
Idag fick jag ett mail av en otroligt kär vän som själv har gått igenom denna karusell och lyckats få en underbar prinsessa. När hon var inne i allt läste hon detta på nätet(hon tror att det var på Familjeliv) och sparde det. Det är långt men så bra, så sant. LÄS DETTA!
VILL DU FÖRSÖKA FÖRSTÅ HUR MAN KAN KÄNNA DET?
Jag vill gärna dela mina känslor angående ofrivillig barnlöshet med dig, för jag vill att du försöker förstå min kamp. Denna kamp har väckt starka känslor inom mig och det kan vara lätt för andra att misstolka det jag visar utåt. Genom att dela med mig av mina tankar hoppas jag att jag själv blir bättre på att klara av min kamp och att du kanske kan förstå mig lättare.
Kanske skulle du beskriva mig så här: fixerad, deppig, hjälplös, avundsjuk, allvarlig, orolig, aggressiv, lättirriterad och cynisk. De ord jag vill sätta på mina känslor är förvirrad, stressad, rädd, frustrerad, skyldig, arg och ledsen.
Jag känner mig förvirrad, för jag har alltid trott att jag var fertil. I alla år har jag skyddat mig för att undvika att bli gravid och när vi nu vill ha ett barn så visar det sig att det inte går.
Jag känner mig stressad. Vi försökte få barn en lång tid innan vi var tvungna att inse att vi hade problem. Efter det fick vi vänta för att få tid hos doktorn, för att få tid för den ena undersökningen efter den andra, för att vänta på provsvar, för att vänta på mensen, för att vänta på rätt dag i menscykeln... tiden går och jag blir äldre. Kommer jag någonsin hinna bli mamma? Kommer jag/vi orka?
Jag är rädd. Allt känns plötsligt så osäkert- kommer vi att få reda på att vi aldrig kan bli föräldrar? Tänk om någon av oss har en allvarlig sjukdom? Vilken medicin måste jag ta? Kommer jag få biverkningar? Vilka undersökningar måste jag gå igenom? Kommer de att göra ont?
Jag känner mig ensam. Jag blir ständigt påmind om att vi inte fungerar som andra. Arbetskamrater, vänner och släktingar blir gravida. Bebisar och mammor med barnvagnar, gravida finns plötsligt överallt.
Jag kan ibland känna skuld. Kanske är det ett fel hos mig som gör att vi inte kan få barn så lätt. Kommer min partner vilja leva med mig ändå? Mina föräldrar pratar om barnbarn men jag kanske kan inte ge dem några... Jag känner mig misslyckad och okvinnlig.
Jag blir lätt arg. Tyvärr riktas min ilska ibland åt fel håll. Det jag är arg över är min kropp, som inte fungerar som den ska. Jag kan bli arg på min partner som inte verkar känna på samma sätt som jag när det gäller ofrivillig barnlöshet. Jag blir arg på vårdpersonal som jag kan tycka vara opersonliga och nonchalanta ibland, fastän jag vet att de gör allt de kan för att hjälpa oss. Jag blir arg för att våra möjligheter att få barn begränsas av vår ekonomi. Ett privatförsök kostar 25 000 och kanske behöver vi fler försök. Jag blir arg för att allt tar så lång tid- min behandling måste vänta för att det är semestertider eller för att det är ett års kö.
Jag blir arg eftersom barnlösheten tar så mycket kraft ifrån mig- kraft från att vara en trevlig vän, en kärleksfull partner, en energisk arbetskamrat...
Jag blir arg när jag ser unga gravida kvinnor som kedjeröker eller hör om en elev som just gjort sin andra abort för att hon struntat i att skydda sig än en gång.
Jag känner mig arg när jag möter andra människors syn på vår barnlöshet. Alla verkar ha enkla lösningar. Alla verkar säga för mycket och veta för lite.
Jag känner mig ledsen. Jag har alltid trott att jag skulle bli mamma och nu känns framtiden så osäker. Vilken mening har mitt liv om jag inte kan få barn och fostra dem? Vänner med barn umgås gärna med andra föräldrar och det gör mig ledsen att vi inte känner oss lika eftertraktade.
Jag gråter mycket och kan samtidigt känna skuld för att jag gör det. Men jag känner allt som händer i min kropp och varje mens blir det månatliga bekräftandet på vårt misslyckande, varje månad känner jag en sorg.
Min barnlöshet påverkar förhållandet till andra. Du kan hjälpa mig på följande sätt:
Fråga mycket i stället för att bara att bara ge goda råd. Jämför oss inte med andra människor som haft svårt att få barn men som fick ett barn så fort de adopterat- alla fall är unika och de hade kanske inte det medicinska problem som vi har.
Om du vill låta mig berätta, så ta verkligen tid till det. Det är känsliga privata saker som jag avslöjar och det känns bra att veta att du inte måste rusa iväg inom tio minuter
Respektera mina åsikter. Du kanske inte alltid håller med mig men du måste lita på att vi gått igenom alla alternativ och övervägt alla möjligheter innan vi fattat beslut. Ifrågasätt inte våra beslut utan stötta oss i stället.
Om du känner dig lite obekväm och är rädd för att säga fel saker så berätta det för mig. Fråga hur mycket jag vill prata om barnlösheten och få mig att känna att jag kan ta upp det när jag behöver ditt stöd.
Försök vara taktfull. Ibland kanske jag kan skämta om vår barnlöshet men det innebär inte att det känns roligt om andra gör det. Förenkla inte våra upplevelser genom att skämta om att vi kan få låna dina jobbiga ungar.
Skaffa dig information. Är du en nära vän eller familjemedlem kan du söka information på tex internet eller på biblioteket. Det känns bättre om du baserar dina frågor och påståenden på fakta och inte på okunskap. Tips om att jag ska slappna av för att få barn är inte tex inte så bra för någon barnlös och allra minst för en som kanske inte har någon passage i äggledarna.
Var tålmodig. Jag kanske fortfarande är deppig och ledsen om två år. Allt tar tid och min sorg blir inte mindre utan tvärtom. Jag hoppas att du låter mig ha alla mina olika känslor, även positiva sådana.
Dela din styrka med mig. Mitt självförtroende har fått sig en törn och jag bli glad när du säger att jag är duktig som klarar av allt.
Ta mig med på en trevlig shoppingtur eller en kul lunchdate så att jag kan glömma våra strävanden ibland.
Men acceptera när jag vill vara ensam, det handlar inte om att jag inte vill träffa dig eller andra, det handlar om att jag inte orkar vara social, att jag är sårbar och inte har kontroll över mig själv och mina känslor.
SAKER MAN GÄRNA VILL HÖRA
Att du är genuint intresserad av hur det går till och hur det fungerar med IVF. Men fråga inte samma fråga fem gånger för det får en att känna att man är en slags sensation, ngt som avviker. Anhöriga kan läsa på om IVF och så kan man kanske föra ett samtal om hur behandlingen går till- ofta är det ju det man funderar på mest själv.
Om du frågar hur det är bör du också vara beredd på att ta att man inte alltid mår så bra- det är en berg- och dalbana att vara ofrivillgt barnlös, man gråter mycket... Om du frågar så låt mig och min man välja hur mycket vi vill berätta. Kanske är det naturligt att vi vill berätta mer för våra närmaste än för en arbetskamrat till exempel.
Tack för att du vill försöka förstå!
______________________________________________________________________________
Kramar
/Lilla Jag!
tisdag 9 november 2010
Ni är bäst!
Tack för att ni finns och alla fina kommentarer jag fått. Ni är sånt stöd. Jag är så glad att jag började blogga, vet inte hur jag skulle klarat detta utan er! Även om inte alla vi sitter i samma båt så har ni sådan otrolig förståelse och kan sätta er in i min smärta. Ni är bäst!
Men sen finns det några runt mig som säger saker som: Tänk att då är det nog nått som är fel på fostret så det är bättre nu än senare.... Eller: Du är nog snart gravid igen..... VILL SLÅ!!!!!! Håll tysta! men man bara flinar å nickar lite....
Annars känns det mycket bättre idag. Hoppet börjar komma smygande. Sambon ringde idag för att försöka få en tidigare tid för VUL men tyvärr är de borta både idag och i morgon så det ser mörkt ut, vi får nog snällt vänta tills på tis.
Jag är jättesnorig igen, mår inte dåligt men har en snorfabrik i skallen...... Detta gör att ingen funderar över att jag kanske ser lite låg ut ;) Kollegorna närmast mig och min chef vet vad som hänt och det känns väldigt skönt. De är väldigt stöttande men låter mig ändå vara ifred.
STOOOOOORA KRAMEN till er alla!
/Lilla Jag!
Men sen finns det några runt mig som säger saker som: Tänk att då är det nog nått som är fel på fostret så det är bättre nu än senare.... Eller: Du är nog snart gravid igen..... VILL SLÅ!!!!!! Håll tysta! men man bara flinar å nickar lite....
Annars känns det mycket bättre idag. Hoppet börjar komma smygande. Sambon ringde idag för att försöka få en tidigare tid för VUL men tyvärr är de borta både idag och i morgon så det ser mörkt ut, vi får nog snällt vänta tills på tis.
Jag är jättesnorig igen, mår inte dåligt men har en snorfabrik i skallen...... Detta gör att ingen funderar över att jag kanske ser lite låg ut ;) Kollegorna närmast mig och min chef vet vad som hänt och det känns väldigt skönt. De är väldigt stöttande men låter mig ändå vara ifred.
STOOOOOORA KRAMEN till er alla!
/Lilla Jag!
måndag 8 november 2010
Tårar
Känns som ögonen snart svämmar över men inga tårar kommer. Kommer det att kännas såhär ända tills nästa tisdag? Blir det bättre? Kommer jag att bryta ihop? Om det blir ett missfall hur kommer jag då att reagera? Hur kan nån som aldrig upplevt detta säga att de förstår hur jag mår?
Tack för all peppning och underbara kommentarer. Ni är ett sånt fantastiskt stöd. Här behöver jag inte låtsas att det är ok, att jag är stark.
Kramen!
/Lilla Jag!
Tack för all peppning och underbara kommentarer. Ni är ett sånt fantastiskt stöd. Här behöver jag inte låtsas att det är ok, att jag är stark.
Kramen!
/Lilla Jag!
Fortsatt väntan och oro
Gick inte så bra idag..... Kl 13.00 var det dax för VUL, shit så nervös jag var. Dr Z hittade två äggblåsor ett som var tomt och ett med ett foster i. Hjärtat slog men alldeles för sakta...................................... Att det inte skulle vara två hade vi ställt in oss på men det som finns kunde väl få vara bra! Vad säger man? Jag har inga ord för hur jag känner, kan inte gråta, hjärtat är i tusen bitar och huvudet värker som aldrig förr.
Jag vet att det inte är kört men läkaren lät inte så positiv, missfallsrisken är stor. HELVETE!
Just nu känns allt bara SKIT, men från å med i morgon ska jag försöka att vara lite mera positiv, måste för att orka med allt.
Nästa tisdag ska vi på koll igen, så det är bara att ha tålamod och snällt vänt ett tag till. Fy f-n på ren svenska vad jag är trött på att inget veta och att gå med ständig oro.
Det är full rulle på jobbet men det kanske är bra så jag får annat att tänka på.
Sambon mår inte heller nått vidare, jag hör hur han suckar emellanåt.
Får skriva mera en annan dag när jag förhoppningsvis fått lite ordning på mina känslor.
Kram på er!
/Lilla Jag!
Ps. tar bort babyticker tills jag vet mera. Vidskeplig? Kanske!?!?
Jag vet att det inte är kört men läkaren lät inte så positiv, missfallsrisken är stor. HELVETE!
Just nu känns allt bara SKIT, men från å med i morgon ska jag försöka att vara lite mera positiv, måste för att orka med allt.
Nästa tisdag ska vi på koll igen, så det är bara att ha tålamod och snällt vänt ett tag till. Fy f-n på ren svenska vad jag är trött på att inget veta och att gå med ständig oro.
Det är full rulle på jobbet men det kanske är bra så jag får annat att tänka på.
Sambon mår inte heller nått vidare, jag hör hur han suckar emellanåt.
Får skriva mera en annan dag när jag förhoppningsvis fått lite ordning på mina känslor.
Kram på er!
/Lilla Jag!
Ps. tar bort babyticker tills jag vet mera. Vidskeplig? Kanske!?!?
söndag 7 november 2010
Nervös!
I morgon är det dax för "domen" känns det som, VUL v.8 (7+3 i morgon). Förra gången vi kom såhär långt tror jag vi var iväg en vecka tidigare. Jag är sååååååååå nervös. I morgon kommer det nog att bli många tårar, hoppas de är av lättnad, hur ska jag orka med nått annat??? Ska bli spännande att se hur psykiskt närvarande jag kommer att vara på jobbet i morgom förmiddag ;) Vi ska iväg kl 13 HUA vad timmarna kommer att sega sig fram. Hoppas verkligen att jag kommer att kunna sova nått inatt.
Det som oroar mig mest är (som jag sagt tidigare) att jag inte tycker att jag känner nått längre.
Jaja, inte mycket jag kan göra längre än att hålla tummarna.
Funderar på att lägga mig i badet och försöka slappna av lite. Tyvärr ska man ju inte bada så varmt just nu och det är ju det sköna med att bada men det blir skönt ändå, hoppas jag...
Fortsättning kommer i morgon!
Kramar till er cybervänner.
/Lilla Jag!
Det som oroar mig mest är (som jag sagt tidigare) att jag inte tycker att jag känner nått längre.
Jaja, inte mycket jag kan göra längre än att hålla tummarna.
Funderar på att lägga mig i badet och försöka slappna av lite. Tyvärr ska man ju inte bada så varmt just nu och det är ju det sköna med att bada men det blir skönt ändå, hoppas jag...
Fortsättning kommer i morgon!
Kramar till er cybervänner.
/Lilla Jag!
lördag 6 november 2010
Många funderingar.
Upp som en sol och ner som en pannkaka, så känns det just nu. Ena stunden pratar vi namn, gravidmage, symptomer barnrum mm nästa stund tycker jag inte att jag har några symptomer alls, får för mig att det inte är något där inne........ Herregud, snart lägger väl sambon in mig på psyket. Att han står ut med mina svängningar. Han är min trygghet, mitt hjärta. Tänker på Jag vill jag kan jag vågar som går igenom detta ensam. Du är lite av min hjälte just nu. GO GIRL!!!!!
Igår fick jag veta(via sambon) om ett par som vi umgås med ska ha barn igen. Det känns rätt ok, jag visste att hon ville ha barn tätt. Hon är nu i v.19 så de har gjort fostervattensprov, det fick mig verkligen att tänka. Då jag har fyllt 40 så blir det automatiskt fostervattensprov, måste man göra det? Hur skulle man ställa sig om det inte är bra? Vill vi då ta bort det efter allt vi har gått igenom? Skulle vi älska ett barn med Downs syndrom mindre än ett "friskt" barn? Gör man i sånt fall abort för att man är rädd att det ska bli mera jobb???????? Fy vilka jobbiga tankar. Jag tror inte jag skulle kunna ta bort ett liv som växer i mig i detta läge. Finns det andra saker de kan upptäcka vid ett fostervattensprov? Det kanske är bra att göra ett så man hinner förbereda sig om nått skulle vara "fel" och att man slipperoroa sig om det ser bra ut.
Ska nu försöka njuta av min gravidmage och det underbara höstvädret. Trevlig helg på er alla underbara vänner.
Kramar!
/Lilla Jag!
Igår fick jag veta(via sambon) om ett par som vi umgås med ska ha barn igen. Det känns rätt ok, jag visste att hon ville ha barn tätt. Hon är nu i v.19 så de har gjort fostervattensprov, det fick mig verkligen att tänka. Då jag har fyllt 40 så blir det automatiskt fostervattensprov, måste man göra det? Hur skulle man ställa sig om det inte är bra? Vill vi då ta bort det efter allt vi har gått igenom? Skulle vi älska ett barn med Downs syndrom mindre än ett "friskt" barn? Gör man i sånt fall abort för att man är rädd att det ska bli mera jobb???????? Fy vilka jobbiga tankar. Jag tror inte jag skulle kunna ta bort ett liv som växer i mig i detta läge. Finns det andra saker de kan upptäcka vid ett fostervattensprov? Det kanske är bra att göra ett så man hinner förbereda sig om nått skulle vara "fel" och att man slipperoroa sig om det ser bra ut.
Ska nu försöka njuta av min gravidmage och det underbara höstvädret. Trevlig helg på er alla underbara vänner.
Kramar!
/Lilla Jag!
torsdag 4 november 2010
Babyticker
Nu har jag varit tuff å lagt in en babyticker, hade tänkt spara tills jag varit på VUL men nu kunde jag inte vänta längre....
Kram!
/Lilla Jag!
Kram!
/Lilla Jag!
Ny test ;)
Har jag blivit helt knäpp eller? Idag gjorde jag en ny gravtest...Som tur var blev det plus :) Jag oroar mig hela tiden för att det inte ska finnas nått liv därinne. Jag vet att symptomerna går upp å ner men jag känner mig inte så illamående längre och inte lika trött(förrutom idag), detta gör att jag känner efter hela tiden. Men nu ska jag förhoppningsvis hålla mig lugn tills på mån när det är dax för VUL....
Hahahaha, snacka om att det spekuleras, igår hade en annan kollega(som vet lite av vad vi håller på med) frågat en annan som vet om jag var gravid, för hon tyckte jag hade fått mage å det var citat: "skillnad på tjockmage å gravidmage". Hihihihi, även om det stämmer så är det nog mest tjockmage just nu iaf... Alla hormoner och godis och skräpmat som jag tröstat mig med.
I morgon är jag ledig =) Tänkte baka lite matbröd sen ska jag mest ta det lugnt(hoppas jag), hoppas på finväder i helgen så det kan bli några härliga skogspromenader.
Återkommer säkert med mera oro....
Tänker på er alla bloggvänner. Det är verkligen sant, jag går omkring på jobbet(går inte in på bloggen där) och funderar hur ni har det med graviditeter, ruvningar, VUL, sprayning, oro mm. Jag har en kollega som jag även umgås privat med, hon har vetat om våran resa hela tiden. Hon vet att jag bloggar men inte under vilket namn, hon är inte heller en person som läser bloggar, skulle heller inte göra nått om hon hittade detta, för henne berättar jag om er alla, era problem och framförallt om ert otroliga stöd. Kramar i massor!
/Lilla Jag!
Hahahaha, snacka om att det spekuleras, igår hade en annan kollega(som vet lite av vad vi håller på med) frågat en annan som vet om jag var gravid, för hon tyckte jag hade fått mage å det var citat: "skillnad på tjockmage å gravidmage". Hihihihi, även om det stämmer så är det nog mest tjockmage just nu iaf... Alla hormoner och godis och skräpmat som jag tröstat mig med.
I morgon är jag ledig =) Tänkte baka lite matbröd sen ska jag mest ta det lugnt(hoppas jag), hoppas på finväder i helgen så det kan bli några härliga skogspromenader.
Återkommer säkert med mera oro....
Tänker på er alla bloggvänner. Det är verkligen sant, jag går omkring på jobbet(går inte in på bloggen där) och funderar hur ni har det med graviditeter, ruvningar, VUL, sprayning, oro mm. Jag har en kollega som jag även umgås privat med, hon har vetat om våran resa hela tiden. Hon vet att jag bloggar men inte under vilket namn, hon är inte heller en person som läser bloggar, skulle heller inte göra nått om hon hittade detta, för henne berättar jag om er alla, era problem och framförallt om ert otroliga stöd. Kramar i massor!
/Lilla Jag!
tisdag 2 november 2010
Är hon gravid?
Idag frågade en kollega som inte vet att jag är gravid en kollega som vet om jag var gravid. Hon tyckte att jag var "inte riktigt med" så som man är när man är gravid, sa hon...... Hon skulle bara veta.....
Först kommer frågan: När har jag "inte varit med"? Tycker jag har koll men kanske bara är som jag tror. Andra frågan: Märks det så väl om man är gravid? Eller är det vissa som är extra lyhörda?
Helst skulle jag bara vilja skrika JA!!!!!!!!!!!!!!!!!!! Det finns så många som jag skulle vilja berätta det för men vill ändå spara några veckor till.
Tror magen har växt lite, eller så är det bara gaser(för det finns det endel av, sorry.......) Svårt att veta för den var ju inte direkt platt innan ;)))
Kram!
/Lilla Jag!
Först kommer frågan: När har jag "inte varit med"? Tycker jag har koll men kanske bara är som jag tror. Andra frågan: Märks det så väl om man är gravid? Eller är det vissa som är extra lyhörda?
Helst skulle jag bara vilja skrika JA!!!!!!!!!!!!!!!!!!! Det finns så många som jag skulle vilja berätta det för men vill ändå spara några veckor till.
Tror magen har växt lite, eller så är det bara gaser(för det finns det endel av, sorry.......) Svårt att veta för den var ju inte direkt platt innan ;)))
Kram!
/Lilla Jag!
måndag 1 november 2010
Dagarna kryper fram.
Just nu känns dagarna som en lång transportsträcka till VUL nästa måndag 13.00 Tänker inte på så mycket annat just nu, samtidigt som det känns väldigt nervöst. Tror aldrig jag har önskat mig nått så mycket som att det ska finnas ett litet tickande hjärta där inne.
Det har gått bra att jobba idag, illamåendet kommer mera på eftermiddagen/kvällen men hungrig är jag nästan hela tiden och får kissa ofta, jobbigast på nätterna. Jag håller mig från att dricka så mycket te och vatten på kvällarna. Vi har en Soda Streamer så jag brukar verkligen dricka mycket bubbelvatten annars.
I morgon blir det att hålla tummarna hårt för Lilla mini som ska på VUL och få se lillhjärtat :) Det är många i utav mina bloggvänner som denna vecka ska på FET el ÄP, jag håller verkligen mina tummar för er och hoppas så att denna gång ska bli eran gång.
Kramar till er alla!
/Lilla Jag!
Det har gått bra att jobba idag, illamåendet kommer mera på eftermiddagen/kvällen men hungrig är jag nästan hela tiden och får kissa ofta, jobbigast på nätterna. Jag håller mig från att dricka så mycket te och vatten på kvällarna. Vi har en Soda Streamer så jag brukar verkligen dricka mycket bubbelvatten annars.
I morgon blir det att hålla tummarna hårt för Lilla mini som ska på VUL och få se lillhjärtat :) Det är många i utav mina bloggvänner som denna vecka ska på FET el ÄP, jag håller verkligen mina tummar för er och hoppas så att denna gång ska bli eran gång.
Kramar till er alla!
/Lilla Jag!
söndag 31 oktober 2010
Illamående...
Nu har det börjat, illamåendet. Tänk att det kan vara så positivt att må illa... ;) Även om det är väldigt jobbigt så gör det inte så mycket, än iaf.... Morgnarna går bra, det kommer på eftermiddagen. Jag har inte spytt nått än och det är jag väldigt glad för. Hoppas bara att det kommer att gå bra på jobbet, jag har laddat upp med kex att tugga på. Det som hjälper bäst är att småäta, nästan hela tiden, så jag försöker hitta lite nyttiga alternativ så jag inte ser ut som en julegris snart. Några bra tips?
Jag har inte vågat skaffa mig någon nedräknar widget än, tycker de är väldigt mysiga men det känns som livet före och efter VUL......
Jag har fått Awards som jag inte har gjort nått med. Tack så jättemycket Ellen, mamman-wannabe och Ninna blir så glad =D verkligen kul att det finns några där ute som uppskattar min blogg. Idag gör jag en latvareiat och bara länkar till tidigare sidor hoppas det är ok... Award =) och Glad! Alla bloggar jag följer är värd en Award, ni är toppen allihopa.
Söndagskram!
/Lilla Jag!
Jag har inte vågat skaffa mig någon nedräknar widget än, tycker de är väldigt mysiga men det känns som livet före och efter VUL......
Jag har fått Awards som jag inte har gjort nått med. Tack så jättemycket Ellen, mamman-wannabe och Ninna blir så glad =D verkligen kul att det finns några där ute som uppskattar min blogg. Idag gör jag en latvareiat och bara länkar till tidigare sidor hoppas det är ok... Award =) och Glad! Alla bloggar jag följer är värd en Award, ni är toppen allihopa.
Söndagskram!
/Lilla Jag!
lördag 30 oktober 2010
Finns de som tjänar stora pengar på barnlösa
Läste denna artikel i Svd Det är verkligen hemskt hur giriga människor kan sko sig på ofrivilligt barnlösas önskan att få barn, och inte bara ofrivilligt barnlösa, det finns ju även de med pengar som inte har varken tid eller lust att vara gravid men barn ska de ha.........
Dessa surrogatmammor blir ju fruktansvärt illa behandlade. Jag blir så förbannad när jag läser artikeln, de som tjänar pengar på detta kan inte ha en aning om hur det är att vilja ha ett barn, att bära ett barn och att sen mista det. För surrogatmammorna kanske det är ett sätt att överleva men hur mår de efteråt? Fy f-n vad orättvisor gör mig upprörd!
Lördagskram!
/Lilla Jag!
Dessa surrogatmammor blir ju fruktansvärt illa behandlade. Jag blir så förbannad när jag läser artikeln, de som tjänar pengar på detta kan inte ha en aning om hur det är att vilja ha ett barn, att bära ett barn och att sen mista det. För surrogatmammorna kanske det är ett sätt att överleva men hur mår de efteråt? Fy f-n vad orättvisor gör mig upprörd!
Lördagskram!
/Lilla Jag!
fredag 29 oktober 2010
Fredag, me like :)
Inte så mycket att skriva idag. Kul att vi är så många ruvare nu och många som börjar närma sig. Tänk om vi kunde skapa en bloggbabyboom.... ;)
Jag mår väldigt bra just nu, försöker att bara njuta av att jag är gravid och inte oroa mig. Idag gick jag in i v.7 (6+0) Trött å kissnödig är nog de stora symptomerna. Känner jag efter ordentligt så har jag nog massor..... Hihi.
Vi har bokat biljetter till We Will Rock You på Cirkus i Stockholm i dec. Det ska bli så kul, både musikalen och en helg i huvudstaden. Skönt att ha nått att se framemot i höstrusket.
Hoppas ni alla får en toppenhelg. Själv ska jag bara mysa och träffa några vänner och så kommer jag såklart att kolla era bloggar.
Kramen!
/Lilla Jag!
Jag mår väldigt bra just nu, försöker att bara njuta av att jag är gravid och inte oroa mig. Idag gick jag in i v.7 (6+0) Trött å kissnödig är nog de stora symptomerna. Känner jag efter ordentligt så har jag nog massor..... Hihi.
Vi har bokat biljetter till We Will Rock You på Cirkus i Stockholm i dec. Det ska bli så kul, både musikalen och en helg i huvudstaden. Skönt att ha nått att se framemot i höstrusket.
Hoppas ni alla får en toppenhelg. Själv ska jag bara mysa och träffa några vänner och så kommer jag såklart att kolla era bloggar.
Kramen!
/Lilla Jag!
torsdag 28 oktober 2010
Svar på kommentar!
Jag fick en kommentar av anonym på mitt tidigare inlägg "Skärpning" som svaret kommer att bli så långt så det får bli ett nytt inlägg...´
Jag tackar för ALLA kommentarer tycker det är bra att få frågor och kommentarer från er som inte alltid håller med mig.
Först en förklaring. Detta är ett forum där jag skriver ner de tankar jag har just i skrivläget. Det jag känner och skriver kanske jag inte alls känner samma sak för nästa dag. Jag skriver av mig tankar och funderingar som jag inte kan eller vill prata med andra om för att sedan kunna vara så "normal" som möjligt.
Jag förstår anonyms reaktion till detta inlägg men jag missunnar absolut inte någon annan ett eller flera barn. Jag har turen att inte känna att det är jobbigt att umgås med gravida, eller de som redan är föräldrar. Alla i min omgivning har för tillfället barn och jag umgås fortfarande med dem och älskar mina syskonbarn, gudbarn och barn överlag.
Sen finns det de som är mer eller mindre förstående i våran situation, och ursäkta mig när jag säger detta men man kan inte sätta sig in i hur det är att inte kunna få barn om man själv inte varit där. Jag hade absolut ingen förståelse för det innan jag hamnade här själv. Jag har en nära vän som gick igenom samma sak för ett antal år sedan, då förstod inte jag hennes tankar och funderingar men idag förstår jag henne till 100% Jag har svårt att sätta mig in i Tonci situation som miste sitt barn, jag kan verkligen känna med henne men jag kan aldrig förstå hennes sorg då jag inte har upplevt detta själv, men fyyyyyy vad jag lider med henne.
Självklart skulle jag bli glad för min vän om hon blev gravid men i detta fall ligger det så mycket bakom som jag inte ens orkar eller vill skriva om som gör att det känns jobbigt. Sen som i alla fall av andras sorg, längtan eller vad det nu är så kanske man ska tänka sig för innan men säger eller gör saker.
Jag lider verkligen med dig anonym om eran vänskap skulle ta slut för att du är gravid, prata med varandra så ni verkligen förstår hur den andra känner. Så att han förstår din längtan efter syskon och att du verkligen förstår hur han känner i deras "problem" att få barn. Där tror jag det störta problemet i detta ligger att vi har svårt att sätta oss in i andras situationer. Så mitt råd till dig är att prata med din vän! Du kanske har lättare eller är starkare att ta första steget.
Vi blir alla lite "ego" när det gäller vissa saker och det tycker jag att vi måste få vara. Jag är i ett läge nu där jag prioriterar "mitt" har aldrig gjort det förrut så det kanske är på tiden. Även om jag är "ego" just nu så betyder det inte att jag inte har förståelse för andra men jag vill också att andre ska ha förståelse för mig!
Detta är inget försvarstal utan ett sätt att göra mig förstådd! Hoppas ni förstår vad jag skriver, blev lite rörigt....
Kram till er alla!
/Lilla Jag!
Jag tackar för ALLA kommentarer tycker det är bra att få frågor och kommentarer från er som inte alltid håller med mig.
Först en förklaring. Detta är ett forum där jag skriver ner de tankar jag har just i skrivläget. Det jag känner och skriver kanske jag inte alls känner samma sak för nästa dag. Jag skriver av mig tankar och funderingar som jag inte kan eller vill prata med andra om för att sedan kunna vara så "normal" som möjligt.
Jag förstår anonyms reaktion till detta inlägg men jag missunnar absolut inte någon annan ett eller flera barn. Jag har turen att inte känna att det är jobbigt att umgås med gravida, eller de som redan är föräldrar. Alla i min omgivning har för tillfället barn och jag umgås fortfarande med dem och älskar mina syskonbarn, gudbarn och barn överlag.
Sen finns det de som är mer eller mindre förstående i våran situation, och ursäkta mig när jag säger detta men man kan inte sätta sig in i hur det är att inte kunna få barn om man själv inte varit där. Jag hade absolut ingen förståelse för det innan jag hamnade här själv. Jag har en nära vän som gick igenom samma sak för ett antal år sedan, då förstod inte jag hennes tankar och funderingar men idag förstår jag henne till 100% Jag har svårt att sätta mig in i Tonci situation som miste sitt barn, jag kan verkligen känna med henne men jag kan aldrig förstå hennes sorg då jag inte har upplevt detta själv, men fyyyyyy vad jag lider med henne.
Självklart skulle jag bli glad för min vän om hon blev gravid men i detta fall ligger det så mycket bakom som jag inte ens orkar eller vill skriva om som gör att det känns jobbigt. Sen som i alla fall av andras sorg, längtan eller vad det nu är så kanske man ska tänka sig för innan men säger eller gör saker.
Jag lider verkligen med dig anonym om eran vänskap skulle ta slut för att du är gravid, prata med varandra så ni verkligen förstår hur den andra känner. Så att han förstår din längtan efter syskon och att du verkligen förstår hur han känner i deras "problem" att få barn. Där tror jag det störta problemet i detta ligger att vi har svårt att sätta oss in i andras situationer. Så mitt råd till dig är att prata med din vän! Du kanske har lättare eller är starkare att ta första steget.
Vi blir alla lite "ego" när det gäller vissa saker och det tycker jag att vi måste få vara. Jag är i ett läge nu där jag prioriterar "mitt" har aldrig gjort det förrut så det kanske är på tiden. Även om jag är "ego" just nu så betyder det inte att jag inte har förståelse för andra men jag vill också att andre ska ha förståelse för mig!
Detta är inget försvarstal utan ett sätt att göra mig förstådd! Hoppas ni förstår vad jag skriver, blev lite rörigt....
Kram till er alla!
/Lilla Jag!
tisdag 26 oktober 2010
Skärpning!
Just nu pratar knappt min bästa vän(som jag skulle göra allt för) om annat än att hon också vill ha barn (ett till....) Hon har redan en dotter och hennes man har två barn sen tidigare. Nu ska hennes bror ha sitt andra barn och att jag gravid gör att hon verkligen tjatar på sin man att de ska skaffa ett till (han inte lika sugen) Förra gången så blev hon i princip gravid på första försöket. Det känns rätt jobbigt att veta att om det inte går bra för oss så kanske hon kommer att få sitt andra barn innan vi får vårat första.... Skulle jag klara det? Vill jag att vi ska vara gravida samtidigt? Nu kommer en egokommentar men just nu vill jag att detta ska vara min grej, kan jag/vi få vara den/de som det handlar om en enda gång? Känner mig jättepissig men känner en oro.... Hur kommer jag att reagera om så skulle bli fallet? Kommer jag att kunna glädjas med henne på samma sätt som jag gjorde förra gången. Vet att det är att ta ut oron i förskott men det verkar vara vardagen just nu, vågar inte riktigt slappna av.
Nä, nu får jag skärpa mig!!!!!!!!!!!!!!!! Jag brukar varken vara ego eller oroa mig en massa. Dags att komma tillbaka till mig själv igen, det är ju jag själv som mår dåligt av det. Får jobba på det.
Kramen till er alla!
/Lilla Jag!
Extra inlägg, nu fick jag dåligt samvete för det jag skrev. Hoppas det bara är en dålig dag. Det som är skönt att att jag vet att jag kan skriva hur jag känner här, sånt jag inte pratar med någon om.
Masskram!
Nä, nu får jag skärpa mig!!!!!!!!!!!!!!!! Jag brukar varken vara ego eller oroa mig en massa. Dags att komma tillbaka till mig själv igen, det är ju jag själv som mår dåligt av det. Får jobba på det.
Kramen till er alla!
/Lilla Jag!
Extra inlägg, nu fick jag dåligt samvete för det jag skrev. Hoppas det bara är en dålig dag. Det som är skönt att att jag vet att jag kan skriva hur jag känner här, sånt jag inte pratar med någon om.
Masskram!
måndag 25 oktober 2010
Award =)
Jag har fått två stycken awards av En evig längtan och Längtan till ett barn ni är så gulliga :) Det är så kul att veta att det finns andra som läser min blogg. Har sagt det tidigare men kan inte säga det nog många gånger: det ger så otroligt mycket att skriva här, dels att skriva av sig men också att få kommentarer av er som vet hur det är. Lika spännande är det att läsa era bloggar, jag skrattar och gråter tillsammans med er.
Awarden går ut på att lägga upp ett favoritfoto och skriva tre saker som står en nära. Sedan ge den vidare till 5 personer.
Jag lägger upp ett foto där jag bara syns i bakgrunden då jag fortfarande är anonym. Denna bild har jag valt för den är tagen nu i helgen under en långpromenad som jag och min sambo gjorde. Jag tycker väldigt mycket om hösten och denna höst hoppas jag ska bli något extra för oss....
Jag lägger upp ett foto där jag bara syns i bakgrunden då jag fortfarande är anonym. Denna bild har jag valt för den är tagen nu i helgen under en långpromenad som jag och min sambo gjorde. Jag tycker väldigt mycket om hösten och denna höst hoppas jag ska bli något extra för oss....
Tre saker som står nära mitt hjärta...
1. Min sambo, såklart, som jag älskar så mycket.
2. Mina två katter som får stå ut med att vara substitut just nu... (bortskämda)
3. Min allra bästa vän som jag nog skulle kunna göra allt för.
Tyvärr får jag ju bara välja fem bloggar att skicka denna award vidare till, skulle vilja ge den till så många. Men de fem utvalda denna gång får bli
Kram till er alla!
/Lilla Jag!
söndag 24 oktober 2010
Gnällinlägg
Idag kommer detta att bli ett gnällinlägg, VARNING!!!!!!
Mår inget vidare, snurrig/yr, mår lite tjyvtjockt(illamående) hela tiden och är TRÖTT. Även om detta är positiva tecken för graviditeten så är det just nu väldigt jobbigt, jag känner inte igen mig själv. Det värsta är att jag är väldigt negativ idag. Jag vill inte vara det och jag vet inte varför jag är det men jag är väldigt orolig att detta inte kommer att gå bra. När kommer jag att kunna känna ren glädje för min buse i magen? Känns som VUL är första steget, jag har aldrig fått sett nått hjärta ticka där inne.... Längtar så otroligt mycket till den 8/11 samtidigt som jag är livrädd att det ska bli som första IVF-försöket då de bara såg ett tomt ägg, 1½ vecka senare kom det ut och jag kunde inte gå upprätt på flera dagar för jag hade sånna smärtor. Fick åka in på både akuten och gynakuten. Andra gången fick jag missfallet bara några dagar efter plusset så den dagen har jag passerat nu iaf.
Jag får väldigt dåligt samvete när jag är såhära gnällig, vad har jag att gnälla över? Jag är ju gravid!!!! Känns så dumt mot alla er bloggvänner som kämpar och kämpar. Jag är så tacksam för det som skett tro inget annat, är väl inne i en svacka bara. Näääää, positiva tankar nu. Hjälpte att skriva av sig, sätta ord på det å verkligen höra hur gnällig jag låter. Ut å få frisk luft så blir nog dagen bättre sen.
Har inte gjort så många kommentarer de senaste dagarna men jag håller tummar och tår för er alla!
Kramkalas!
/Lilla Jag!
Mår inget vidare, snurrig/yr, mår lite tjyvtjockt(illamående) hela tiden och är TRÖTT. Även om detta är positiva tecken för graviditeten så är det just nu väldigt jobbigt, jag känner inte igen mig själv. Det värsta är att jag är väldigt negativ idag. Jag vill inte vara det och jag vet inte varför jag är det men jag är väldigt orolig att detta inte kommer att gå bra. När kommer jag att kunna känna ren glädje för min buse i magen? Känns som VUL är första steget, jag har aldrig fått sett nått hjärta ticka där inne.... Längtar så otroligt mycket till den 8/11 samtidigt som jag är livrädd att det ska bli som första IVF-försöket då de bara såg ett tomt ägg, 1½ vecka senare kom det ut och jag kunde inte gå upprätt på flera dagar för jag hade sånna smärtor. Fick åka in på både akuten och gynakuten. Andra gången fick jag missfallet bara några dagar efter plusset så den dagen har jag passerat nu iaf.
Jag får väldigt dåligt samvete när jag är såhära gnällig, vad har jag att gnälla över? Jag är ju gravid!!!! Känns så dumt mot alla er bloggvänner som kämpar och kämpar. Jag är så tacksam för det som skett tro inget annat, är väl inne i en svacka bara. Näääää, positiva tankar nu. Hjälpte att skriva av sig, sätta ord på det å verkligen höra hur gnällig jag låter. Ut å få frisk luft så blir nog dagen bättre sen.
Har inte gjort så många kommentarer de senaste dagarna men jag håller tummar och tår för er alla!
Kramkalas!
/Lilla Jag!
fredag 22 oktober 2010
Symptomer?
Vet inte om det är hjärnan som spelar mig ett spratt eller om det är gravidsymptomer? Men känningar har jag, det drar i magen och ner mot ljumskarna, är småsugen på nått hela tiden, känner äckliga dofter lika bra som en mögelhund(fast jag är täppt i näsan) å så är jag TRÖTT. Sova är inga problem just nu. Igår kom jag hem från jobbet å somnade en timme i soffan sen tidigt i säng å somnade nästan direkt. Glömde en till symptom, får springa på toa ofta, även på natten.... Hoppas verkligen att detta är nått positivt då jag inte har känt av såhär de tidigare gångerna.
Idag går jag in i vecka 6 (5+0) Förstår inte riktigt detta sätt att räkna på men det är så jag får fram att det ska vara. ÄP 1/10, börjar räkna första veckan från 17/9, Hmmm tänker jag rätt nu?
Ikväll ska sambon å spela poker, så det blir chipsmys med missarna i soffan, är det inget skoj på tven så blir det nog Eclips. Jepp, jag hör till Twighlightnördarna. Trodde verkligen inte att det skulle vara nått för mig men när jag började läsa böckerna så kunde jag inte sluta. Vilken underbar kärlekssaga. Filmerna är ju inte i närheten av lika bra men bra de också. Hahahaha, 40-år och frälst i ungdomsböcker.
Stora kramen!
/Lilla Jag (eller lilla vi...)
Idag går jag in i vecka 6 (5+0) Förstår inte riktigt detta sätt att räkna på men det är så jag får fram att det ska vara. ÄP 1/10, börjar räkna första veckan från 17/9, Hmmm tänker jag rätt nu?
Ikväll ska sambon å spela poker, så det blir chipsmys med missarna i soffan, är det inget skoj på tven så blir det nog Eclips. Jepp, jag hör till Twighlightnördarna. Trodde verkligen inte att det skulle vara nått för mig men när jag började läsa böckerna så kunde jag inte sluta. Vilken underbar kärlekssaga. Filmerna är ju inte i närheten av lika bra men bra de också. Hahahaha, 40-år och frälst i ungdomsböcker.
Stora kramen!
/Lilla Jag (eller lilla vi...)
onsdag 20 oktober 2010
OST!
Idag var det fika med smörgås på jobbet, Brie och soltorkade tomater mumma tills jag skulle ta sista tuggan. Shit, får jag äta detta????? Googlar, får svar, undvik ostar av sorten Brie........ Panik! Samtidigt som jag inte tror att det är nån fara så kan jag inte låta bli att oroa mig. Herregud säger sambon, det finns väl de som får i sig mycket värre saker under graviditeten. Ska försöka släppa detta nu så jag inte stressar upp mig.
Kramen.
/Lilla Jag!
Kramen.
/Lilla Jag!
tisdag 19 oktober 2010
Trött, trött å trött.
Som ni förstår är jag trött idag.... Vet inte om det är lillbusen som spökar eller om det är att det är både mycket och rörigt på jobbet just nu. Annars mår jag bra, drar lite i magen men skönt att känna nått ;) Sprutorna som jag tar känns rätt mycket men det går fort över.
Har inte så mycket skojsigt att skriva, just nu går jag bara och väntar på att det ska bli den 8 november så jag får komma på VUL, innan dess vågar jag inte riktigt tro att det är sant. Önskade att denna tid bara bestod av lycka men det är lika mycket oro nu som under ruvartiden, spruttiden, sprejtiden och mellantiden. Oro och väntan..... När jag skriver detta så inser jag att jag tänker nog mera på de tidigare missfallen än jag har erkänt för mig själv. Det måste jag jobba på, positiva tankar!!!!
Kram!
/Lilla Jag!
Har inte så mycket skojsigt att skriva, just nu går jag bara och väntar på att det ska bli den 8 november så jag får komma på VUL, innan dess vågar jag inte riktigt tro att det är sant. Önskade att denna tid bara bestod av lycka men det är lika mycket oro nu som under ruvartiden, spruttiden, sprejtiden och mellantiden. Oro och väntan..... När jag skriver detta så inser jag att jag tänker nog mera på de tidigare missfallen än jag har erkänt för mig själv. Det måste jag jobba på, positiva tankar!!!!
Kram!
/Lilla Jag!
måndag 18 oktober 2010
Första Fragminsprutan, aj vad det spände.
Måndag, blåst å regn....
Idag har jag ringt till vår läkare för att berätta om plusset. Den 8/11 kl 13.00 ska vi till Dr Z på VUL. Gud vad jag längtar och hoppas att denna gång få se ett litet hjärta som slår. Jag ringde också till Falun och berättade den goda nyheten.
Från och med idag ska jag ta en Fragminspruta och en trombyl varje dag. Hoppas verkligen att detta ska hjälpa mot missfall denna gång. Jag försöker att ta det så lugnt jag kan och äta bra mat. När sambon och jag var och handlade idag så blev nog halva inköpet frukt. Vågar inte träna nått just nu mera än promenader. Jag vet att man ska leva som man brukar men tar det säkra för det osäkra några veckor till. Jag brukar gå på Zumba, det är så himla kul men lästa att just dans med hopp och snurr skulle man vara lite försiktig med.
Annars mår jag väldigt bra, det drar lite i magen och ner mot ljumskarna men inte så farligt. Lite symptom vill man ju ha... ;)
Åååååååå vad jag vill och hoppas.
Kram alla underbara!
/Lilla Jag!
Idag har jag ringt till vår läkare för att berätta om plusset. Den 8/11 kl 13.00 ska vi till Dr Z på VUL. Gud vad jag längtar och hoppas att denna gång få se ett litet hjärta som slår. Jag ringde också till Falun och berättade den goda nyheten.
Från och med idag ska jag ta en Fragminspruta och en trombyl varje dag. Hoppas verkligen att detta ska hjälpa mot missfall denna gång. Jag försöker att ta det så lugnt jag kan och äta bra mat. När sambon och jag var och handlade idag så blev nog halva inköpet frukt. Vågar inte träna nått just nu mera än promenader. Jag vet att man ska leva som man brukar men tar det säkra för det osäkra några veckor till. Jag brukar gå på Zumba, det är så himla kul men lästa att just dans med hopp och snurr skulle man vara lite försiktig med.
Annars mår jag väldigt bra, det drar lite i magen och ner mot ljumskarna men inte så farligt. Lite symptom vill man ju ha... ;)
Åååååååå vad jag vill och hoppas.
Kram alla underbara!
/Lilla Jag!
söndag 17 oktober 2010
Rörd till tårar, vilka vänner ni är.
Vet inte hur jag ska kunna tacka er för alla kommentarer å gratulationer, plus alla gratulationer som ni har skrivit på era egna sidor. Har suttit här och gråtit, så rörd. Ni är helt fantastiska mina vänner! Jag önskar så att det kommer att gå bra för oss alla, och att allt vi går igenom gör oss starkare.
Helgen har varit mycket bra, det blev så fint här hemma. Idag har vi varit ute å gått en långpromenad i det underbara vädret och firat min bästa vän som fyller år idag, GRATTIS!
Har inte riktigt förstått att jag är gravid än, det drar lite i magen men det är tydligen som det ska(hoppas jag). Vågar inte vara helt lugn men försöker att slå bort tankarna på de tidigare missfallen när de dyker upp.
I morgon ska jag ringa vår läkare och till Falun för att berätta det underbara resultatet. Jag ska också börja ta Fragminsprutor som ska motverka missfall. Jag har inte vågat hämtat ut dem innan jag gjorde testet men jag har bokat dem på apoteket så att de har dem inne. En spruta varje dag tills jag är i v.14. Har för mig att läkaren i Falun sa att jag skulle fortsätta äta Trombyl också men han hade inte skrivit något recept på det så jag får fråga när jag ringer.
Har en tuff men rolig vecka framför mig på jobbet.
Kram mina bästa!
/Lilla Jag!
Helgen har varit mycket bra, det blev så fint här hemma. Idag har vi varit ute å gått en långpromenad i det underbara vädret och firat min bästa vän som fyller år idag, GRATTIS!
Har inte riktigt förstått att jag är gravid än, det drar lite i magen men det är tydligen som det ska(hoppas jag). Vågar inte vara helt lugn men försöker att slå bort tankarna på de tidigare missfallen när de dyker upp.
I morgon ska jag ringa vår läkare och till Falun för att berätta det underbara resultatet. Jag ska också börja ta Fragminsprutor som ska motverka missfall. Jag har inte vågat hämtat ut dem innan jag gjorde testet men jag har bokat dem på apoteket så att de har dem inne. En spruta varje dag tills jag är i v.14. Har för mig att läkaren i Falun sa att jag skulle fortsätta äta Trombyl också men han hade inte skrivit något recept på det så jag får fråga när jag ringer.
Har en tuff men rolig vecka framför mig på jobbet.
Kram mina bästa!
/Lilla Jag!
lördag 16 oktober 2010
Vilken underbar lördag det blev :)
Tack alla underbara!!!! Säger det igen men ni är sånna otroliga vänner. Fascineras över hur mycket ni har kommit att betyda för mig. Ni finns där i både med och motgång. Vill bara krama om er allihopa!
Har inte fattat det än... Det känns så otroligt underbart. Ska det vara våran tur nu?
Våra två tidigare IVF har jag också testat plus med sedan fått missfall. Jag ska försöka att inte tänka på det nu(kommer säkert att få mina dippar...). Detta är en ny omgång.
Klockan var 05.00 när jag vaknade å gick på toa, övervägde med mig själv hur jag skulle göra, jag väckte inte ens sambon. Jag tog beslutet, bära eller brista. Det blev ett plus i rutan direkt, då smög jag tillbaka till sängen å försiktigt väckte sambon. Glädjtårar :) Efter det kunde vi inte somna om utan låg i sängen å småpratade. Vet inte hur många gånger jag tog fram stickan och tittade igen, rädd att plusset skulle var borta... LYCKA!
Igår var vi på IKEA och köpte ny soffa, tvbänk och soffbord så det är mycket att skruva med. Men jag får bara titta på. Knappt så jag får lyft nått för min kära sambo :) Jag är inte van att bara sitta bredvid och vara hantlangare, men det är bara att lyda!
TJOHO! Glädjetjut :)
Kram!
/Lilla Jag!
Har inte fattat det än... Det känns så otroligt underbart. Ska det vara våran tur nu?
Våra två tidigare IVF har jag också testat plus med sedan fått missfall. Jag ska försöka att inte tänka på det nu(kommer säkert att få mina dippar...). Detta är en ny omgång.
Klockan var 05.00 när jag vaknade å gick på toa, övervägde med mig själv hur jag skulle göra, jag väckte inte ens sambon. Jag tog beslutet, bära eller brista. Det blev ett plus i rutan direkt, då smög jag tillbaka till sängen å försiktigt väckte sambon. Glädjtårar :) Efter det kunde vi inte somna om utan låg i sängen å småpratade. Vet inte hur många gånger jag tog fram stickan och tittade igen, rädd att plusset skulle var borta... LYCKA!
Igår var vi på IKEA och köpte ny soffa, tvbänk och soffbord så det är mycket att skruva med. Men jag får bara titta på. Knappt så jag får lyft nått för min kära sambo :) Jag är inte van att bara sitta bredvid och vara hantlangare, men det är bara att lyda!
TJOHO! Glädjetjut :)
Kram!
/Lilla Jag!
05.00 16/10
Kram alla underbara vänner.
/Lycklig Lilla Jag!
fredag 15 oktober 2010
Ni är helt underbara!!!!!!
Tack alla underbara bloggvänner för eran stöttning. Att börja skriva på denna sida måste nog vara det bästa jag gjort. Vilka vänner jag har fått.
Inte en droppe blod på hela dagen å kvällen. Nu vet jag inte om jag ska ta nått test i morgon. Vågar jag? Kanske bättre att vänta nån dag till? Hmmmm, blir en lång natt med vägande för och emot. Jag bestämmer mig när måste gå på toa (tidigt) i morgonbitti. Ni kommer att få veta så fort jag hamnar vid datorn.
Kramisar!
/Lilla Jag!
Varför får det aldrig vara enkelt?
I natt kom det blod :( Inget på trosskyddet men när jag torkade mig. PANIK! Sambon och jag har knappt sovit nått inatt. Men sen har det inte kommit något mera än några droppar gul/bruna flytningar. Vad betyder detta? Försöker verkligen intala mig själv att det det kommer att ordna sig men det är allt annat än lätt. Jag var och köpte ett extra gravtest idag, vet att jag med bestämdhet sagt att jag ska spara tills på tis men nu har jag bestämt mig för att göra ett test i morgonbitti. Tack för tummar och kramar, så glad att jag har er :)
Kram!
/Lilla Jag!
Kram!
/Lilla Jag!
torsdag 14 oktober 2010
R10 och brunaktiga flytningar
Tack alla för era underbara kommentarer.
Har jobbat idag, det kanske inte var det smartaste jag har gjort men jag trodde jag var piggare än jag var. Förmiddagen blev väldigt stressig, lugnade ner sig efter lunch.
Det har dragit ännu mera i magen idag :( Jag hoppas det är som ni säger och att det är nått bra men idag fick jag också gul-bruna flytningar. Har gjort som vanligt och googlat. Tydligen så är det normalt under graviditet men det känns oroande ändå. Jag har för mig att det började så vid förra missfallet som jag då fick en vecka efter plusset :( Jag läste också att det kan vara vanishing twin, detta är när ett ägg av två inte fäster och försvinner. Fy f-n vad jag hatar denna ovisshet. Just nu vill jag så det värker att detta ska leda till nått bra.
Kram på er alla!!!
/Lilla Jag!
Har jobbat idag, det kanske inte var det smartaste jag har gjort men jag trodde jag var piggare än jag var. Förmiddagen blev väldigt stressig, lugnade ner sig efter lunch.
Det har dragit ännu mera i magen idag :( Jag hoppas det är som ni säger och att det är nått bra men idag fick jag också gul-bruna flytningar. Har gjort som vanligt och googlat. Tydligen så är det normalt under graviditet men det känns oroande ändå. Jag har för mig att det började så vid förra missfallet som jag då fick en vecka efter plusset :( Jag läste också att det kan vara vanishing twin, detta är när ett ägg av två inte fäster och försvinner. Fy f-n vad jag hatar denna ovisshet. Just nu vill jag så det värker att detta ska leda till nått bra.
Kram på er alla!!!
/Lilla Jag!
onsdag 13 oktober 2010
R9, det drar lite i magen
Har just skrivit ett lååångt inlägg så kom jag åt nått och raderade. FAN på ren svenska vad trött jag blir. Jaja försöker väl igen, känns lite som vårat liv just nu...
Börjar bli riktigt otålig nu och vill testa, det är väldigt långt kvar tills på tis. Idag har det börjat dragit lite i magen på vänster sida och lite bak i midjetrakten. Vet inte om det är positivt eller negativt men hoppas på det första.
Idag har vi varit på möte ang adoption. Det kändes inte som detta kommer att bli nått för oss. Åldern för att få adoptera är 25-42 år, sambon fyller 42 i dec.... För att få starta hela processen måste man gå en föräldrautbildning, den startade igår och nästa startar i mars. 2-4 år trodde de att det skulle ta med allting. Nu hoppas vi ju att iaf ett utav våra två små frön ska fastna och vilja stanna kvar. Men om så inte skulle vara fallet, ska vi starta med adoptionsprocessen eller ska vi göra flera IVF-försök som vi betalar själva? Innan detta försök så tyckte ju inte våran läkare att det såg nå bra ut för oss och IVF men vi fick ju iaf två toppenägg denna gången så varför skulle vi inte kunna få det igen? Men nu hoppas jag verkligen att allt går vägen denna gång å vi inte behöver fundera nått mera...... Dröm scenariot, två minisar!
Sänder många extra stora och varma kramar till Anna idag som jättesorgligt testade minus. Du finns i mina tankar. Tänk vad denna sticka kan framkalla ångest. Den kan ge den största glädjen man kan få, samtidigt som det verkligen kan slå ett liv i spillror på någon sekund.
Kram
/Lilla Jag!
Ps. Är mycket bättre så i morgon ska jag gå till jobbet :)
Börjar bli riktigt otålig nu och vill testa, det är väldigt långt kvar tills på tis. Idag har det börjat dragit lite i magen på vänster sida och lite bak i midjetrakten. Vet inte om det är positivt eller negativt men hoppas på det första.
Idag har vi varit på möte ang adoption. Det kändes inte som detta kommer att bli nått för oss. Åldern för att få adoptera är 25-42 år, sambon fyller 42 i dec.... För att få starta hela processen måste man gå en föräldrautbildning, den startade igår och nästa startar i mars. 2-4 år trodde de att det skulle ta med allting. Nu hoppas vi ju att iaf ett utav våra två små frön ska fastna och vilja stanna kvar. Men om så inte skulle vara fallet, ska vi starta med adoptionsprocessen eller ska vi göra flera IVF-försök som vi betalar själva? Innan detta försök så tyckte ju inte våran läkare att det såg nå bra ut för oss och IVF men vi fick ju iaf två toppenägg denna gången så varför skulle vi inte kunna få det igen? Men nu hoppas jag verkligen att allt går vägen denna gång å vi inte behöver fundera nått mera...... Dröm scenariot, två minisar!
Sänder många extra stora och varma kramar till Anna idag som jättesorgligt testade minus. Du finns i mina tankar. Tänk vad denna sticka kan framkalla ångest. Den kan ge den största glädjen man kan få, samtidigt som det verkligen kan slå ett liv i spillror på någon sekund.
Kram
/Lilla Jag!
Ps. Är mycket bättre så i morgon ska jag gå till jobbet :)
tisdag 12 oktober 2010
Ofrivillig barnlöshet lyxproblem....?
Ett jättebra inlägg av Kix läs det! Man blir så förbannad när man läser/hör folk som tycker att barnlöshet är ett lyxproblem. Jag skulle inte önska min värsta vänn att gå igenom allt som VI går igenom.
/Lilla Jag!
/Lilla Jag!
Hönan fortsätter ruva
Ruvardag 8 och om en vecka vet vi hur det gått. Inget blod men heller inte mycket till känningar heller, det drar lite i vänster sida men det är allt. Konstigt hur jag har glömt hur det varit tidigare. Nu börjar det bli lite jobbigt att gå på toa för rädsla att det ska vara blod på papperet. Försöker att inte oroa mig men gud vad jag är sugen att testa snart. De två tidigare gångerna har jag testat dagen innan utsatt datum å det har ju inte slutat bra så denna gång ska jag hålla mig till rätt datum 19/10 blir det! Jag har aldrig trott på tecken, omen, å meningen utan mera slumpen, det som händer händer, men sen jag började med IVF så har det ändrats väldigt, att de berättade om Nobelpriset i medicin förra måndagen när vi gjorde DET ser jag som ett STORT positivt tecken..... Minsta halmstrå!!!!!
Är fortfarande hemma med förkylning :( Trodde jag skulle kunna jobba idag men icke, det var bara att lägga sig igen. Solen skiner, det är lite kallt ute och träden är så vackra, jag verkligen ääääääälskar hösten när den visar sig från sin bästa sida. Hoppas vädret håller i sig så jag får gå ut och njuta av det snart :) Nu blir det en lång dusch, det kommer nog att få mig att känna mig som en ny människa.
Kram!
/Lilla Jag!
Är fortfarande hemma med förkylning :( Trodde jag skulle kunna jobba idag men icke, det var bara att lägga sig igen. Solen skiner, det är lite kallt ute och träden är så vackra, jag verkligen ääääääälskar hösten när den visar sig från sin bästa sida. Hoppas vädret håller i sig så jag får gå ut och njuta av det snart :) Nu blir det en lång dusch, det kommer nog att få mig att känna mig som en ny människa.
Kram!
/Lilla Jag!
söndag 10 oktober 2010
R6 och sämre.
Min förkylning beror nog både på att man slappnar av och tydligen(googlat...) är imunförsvaret sämre just nu för att ägget ska fästa bättre. Har bestämt mig för att var hemma i morgon. Brukar alltid gå till jobbet om jag inte är däckad av feber men nu har jag ju inte bara mig själv att tänka på.... =) Att det ska vara så svårt att tänka på sig själv för en gångs skull, det är ingen som tackar en för att man släpar sig till jobbet och mår skit. Men det sista året har jag varit borta ovanligt mycket, läkarbesök, IVF-turerna, missfall mm. Första missfallet blev jag sjukskriven i en vecka för jag fick en infektion men vid den andra gick jag och jobbade dagen efter. Även om mina närmsta kollegor vet så är det ju väldigt många som inte vet och eleverna vet inget. Har en kollega som ofta är hemma för vård av barn och då är det ingen som reagerar, så det är nog mest jag som är överkänslig och ska vara så ursäkta mig men jävla duktig....
Ibland blir detta verkligen en klagomur!
Har tyvärr har jag inga känningar av mina små från än men det har ju inte gått så länge så jag oroar mig inte(än iaf...)
Nu är det dax för dagens 2 av 3 Progestron.
Trevlig söndag mina vänner.
Kram!
/Lilla Jag!
Ibland blir detta verkligen en klagomur!
Har tyvärr har jag inga känningar av mina små från än men det har ju inte gått så länge så jag oroar mig inte(än iaf...)
Nu är det dax för dagens 2 av 3 Progestron.
Trevlig söndag mina vänner.
Kram!
/Lilla Jag!
lördag 9 oktober 2010
Ruvardag 5 och förkyld :(
I gårkväll började det klia å riva i halsen, i morse vaknade jag med OND hals men kände mig ändå ok, tills jag klev upp å började röra på mig. NEJ!!!!!!! Vill inte vara sjuk, känner mig jättehängig.
Första gången vi gjorde IVF blev jag dunderförkyld på ruvardag 6. Min sambo hade aldrig sett mig så dålig nån gång. Har ni upplevt detta? Hört någon som blivit förkyld vid ruvning? Är det psykiskt? Kanske bara slumpen? Bra eller dåligt?
Analyseraren får jag snart kalla mig själv....
Kram!
/Lilla Jag!
Första gången vi gjorde IVF blev jag dunderförkyld på ruvardag 6. Min sambo hade aldrig sett mig så dålig nån gång. Har ni upplevt detta? Hört någon som blivit förkyld vid ruvning? Är det psykiskt? Kanske bara slumpen? Bra eller dåligt?
Analyseraren får jag snart kalla mig själv....
Kram!
/Lilla Jag!
fredag 8 oktober 2010
Brev från Falun
Alldeles nyss fick vi ett brev från IVF-kliniken i Falun ang våra två ägg som låg och "gonade" till sig inte blev frysbara... Men tänker ändå att de två tidigare gångerna har vi inte haft några ägg kvar alls för att fundera på frysen så detta var ett steg i rätt riktning.
Sa tidigare till sambon att just nu är vi sex st i vår familj, vi två, Ozzy och Chilli(våra två katter) och de två busfröna som jag har i magen :))))))))
Har ledig dag idag så försöker komma ikapp med städningen, mår så bra :)
Kram!
/Lilla Jag!
Sa tidigare till sambon att just nu är vi sex st i vår familj, vi två, Ozzy och Chilli(våra två katter) och de två busfröna som jag har i magen :))))))))
Har ledig dag idag så försöker komma ikapp med städningen, mår så bra :)
Kram!
/Lilla Jag!
torsdag 7 oktober 2010
Ruvardag 3
Idag har vi gjort nått dumt, vi har varit och tittat på ett hus. Detta är dumt för att vi bor redan i ett jättefint hus som vi flyttade in i januari -09.... Men detta huset var jättemysigt, vääääääldigt litet men det är strandtomt. Uuuuuuunderbar utsikt. Vi kommer aldrig att ha råd men vill, vill, vill. Annars brukar det alltid vara sambon som bromsar mig när jag får alla impulser men denna gång tror jag nästan han är mera på än mig. Hua, vi kommer att ha mycket att fundera på under helgen, nästan så jag hoppas att någon smäller in ett jättebud direkt.
Annars mår jag bra, lite trött å känner av Progestronet lite men ingen fara. Kan tillåmed glömma bort ibland att jag ruvar på två små frön men inte under några längre stunder :)
I morgon har vi personalfest som jag har valt att inte gå på. Hatar att ljuga om varför jag inte ska gå(brukar alltid vara med) men orkar heller inte gå dit och det ska börja spekulera i varför jag inte dricker.
Kram!
/Lilla Jag!
Annars mår jag bra, lite trött å känner av Progestronet lite men ingen fara. Kan tillåmed glömma bort ibland att jag ruvar på två små frön men inte under några längre stunder :)
I morgon har vi personalfest som jag har valt att inte gå på. Hatar att ljuga om varför jag inte ska gå(brukar alltid vara med) men orkar heller inte gå dit och det ska börja spekulera i varför jag inte dricker.
Kram!
/Lilla Jag!
tisdag 5 oktober 2010
Glömt
Glömde berätta att nästa vecka har vi fått tid hos kommunens familjerättsenhet ang adoption. Måste ju kolla alla alternativ =) Spännande men hoppas först å främst att det löser sig ändå....
Redan orolig....
Har ont i vänster sida "typ" äggstocken.... Vet att jag brukar känna av Progestronet men kommer inte ihåg hur jag brukar känna :( Vi var ute i trädgården och drog ris under eftermiddagen som var lite tungt men man ska ju leva som vanligt... Vet att jag nu är nojjig i onödan å såhär kommer det att vara till och från under hela tiden. Blir så trött på mig själv.
SKÄRPNING!
Kram
/Lilla Jag
SKÄRPNING!
Kram
/Lilla Jag
Ledig dag
Tack för alla underbara hälsningar och alla tummar som hålls. Det värmer verkligen.
Tog ut en dag extra denna gång, känns skönt att vara hemma och bara slappa en dag. Passade rätt bra ändå att få ont i ryggen förra veckan för de som inte vet nått tror att jag är hemma för ryggen.... ;)
Är redan trött på pysslet med progestronet.... Kladd, men vad gör man inte för att det ska gå bra.
Idag är jag alltså inne på ruvardag 1, långt kvar till den 19/10 då det är testdag. Nu gäller det att vara positiv och hoppas att tiden går fort.
Har fått smeknamnet Hönan av sambon.....
Tog ut en dag extra denna gång, känns skönt att vara hemma och bara slappa en dag. Passade rätt bra ändå att få ont i ryggen förra veckan för de som inte vet nått tror att jag är hemma för ryggen.... ;)
Är redan trött på pysslet med progestronet.... Kladd, men vad gör man inte för att det ska gå bra.
Idag är jag alltså inne på ruvardag 1, långt kvar till den 19/10 då det är testdag. Nu gäller det att vara positiv och hoppas att tiden går fort.
Har fått smeknamnet Hönan av sambon.....
måndag 4 oktober 2010
Det blev ett DET!
Det första vi hörde idag när vi vaknade var den goda nyheten om årets Nobelpris i Medicin =) Det är ju helt fantastiskt och kändes som ett väldigt bra omen.... För idag har vi varit till Falun för ET men det blev DET..... Just nu ruvar jag på två små busfrön. Helt UNDERBART. Det känns så himla otroligt med tanke på att vi knappt skulle få göra ÄP. De andra två äggen ligger och "gonar till sig" lite för att förhoppningsvis frysas ner, detta får vi veta senare under veckan.
Fick ett recept på Fragmin som jag skulle börja ta om jag får ett plus, för att motverka missfall som jag fått tidigare. Det är sprutor som skall tas varje dag tillåmed v.14. Någon som använt detta? Det är blodförtunnande lika som Trombyl(som jag också ska ta under en längre tid)
Skulle detta gå vägen ska jag skicka ett tackbrev till Robert Edwards =)
Fattar fortfarande inte att jag sitter här med två befruktade ägg i MIN livmoder. Denna gång ska det väl iaf vara våran tur, hoppas!
På vägen hem från Falun säger jag till Sambon: Nu vill jag hem å blogga, då log han och sa att han förstod det. Jag tror han tycker det är bra att jag skriver av mig här.
KRAM!!!!!!!!!!!!!!!
/Lilla Jag!
Fick ett recept på Fragmin som jag skulle börja ta om jag får ett plus, för att motverka missfall som jag fått tidigare. Det är sprutor som skall tas varje dag tillåmed v.14. Någon som använt detta? Det är blodförtunnande lika som Trombyl(som jag också ska ta under en längre tid)
Skulle detta gå vägen ska jag skicka ett tackbrev till Robert Edwards =)
Fattar fortfarande inte att jag sitter här med två befruktade ägg i MIN livmoder. Denna gång ska det väl iaf vara våran tur, hoppas!
På vägen hem från Falun säger jag till Sambon: Nu vill jag hem å blogga, då log han och sa att han förstod det. Jag tror han tycker det är bra att jag skriver av mig här.
KRAM!!!!!!!!!!!!!!!
/Lilla Jag!
lördag 2 oktober 2010
Sovdax!
Efter en tråkig dag med sambon borta och ont i ryggen ska jag lägga mig och läsa. Har just börjat läsa Fruktlösa försök av Ben Elton boken handlar om ett par som inte kan få barn och börjar med provrörsbefruktning. Den är skriven ung. som en dagbok ur bådas synvinklar. Verkar lite skoj.
Natti natt!
/Lilla Jag!
Natti natt!
/Lilla Jag!
Underbar start på dagen!
För cirka 30 minuter sedan ringde de från Falun. ALLA fyra äggen var befruktade, tårarna bara rann ner för kinderna. I detta läge ska vi tillbaka på mån men ev blir det långtidsodling, i sånt fall skulle läkaren ringa under dagen idag. Vet att mycket kan hända med äggen innan mån men det skiter jag i just nu, jag är så otroligt glad just nu.
Tyvärr är sambon ute i skogen på övning så jag fick messa honom mellan tårarna, har inte hört något från honom än men vet att han var lika nervös som mig.
Vilken underbar lördag!!!!
Kram på er och tack för alla glada kommentarer :) Just nu så tror (förutom min sambo) att ni är de som står mig allra närmast.
/Lilla Jag!
Tyvärr är sambon ute i skogen på övning så jag fick messa honom mellan tårarna, har inte hört något från honom än men vet att han var lika nervös som mig.
Vilken underbar lördag!!!!
Kram på er och tack för alla glada kommentarer :) Just nu så tror (förutom min sambo) att ni är de som står mig allra närmast.
/Lilla Jag!
fredag 1 oktober 2010
Äggplocksdagen!
Natten har tillbringats på hotell för i morse 08.30 skulle vi vara på kliniken för ÄP :) Hu vad nervöst, efter att mest ha snurrat runt i sängen var det dax att åka (var allt annat än sen....)
Nya fräscha lokaler, kändes som en liten nystart. Vid 10.00 var det våran tur. Inget morfin denna gång utan läkaren la bedövning på många ställen i livmodern. Shit, det gjorde ont men smärtan var snabbt över å utav äggplocket kände jag inget. Fyra ägg fick de ut :)))) Ett mera än läkaren här i stan trodde. När jag kom tillbaka in på rummet (vi fick eget) bara rann tårarna av lättnad och glädje. Även om vi inte vet kvalitén på dem än så känns det väldigt bra att vi tog beslutet att göra ÄP. Nu får vi vänta tills runt 10 i morgon då de ringer från labbet innan vi vet något mera. Hoppas hoppas vi få åka tillbaka på måndag........
Tänker på Du+jag och framtiden som också har varit på ÄP idag, hoppas det gick bra!
/Lilla Jag
Nya fräscha lokaler, kändes som en liten nystart. Vid 10.00 var det våran tur. Inget morfin denna gång utan läkaren la bedövning på många ställen i livmodern. Shit, det gjorde ont men smärtan var snabbt över å utav äggplocket kände jag inget. Fyra ägg fick de ut :)))) Ett mera än läkaren här i stan trodde. När jag kom tillbaka in på rummet (vi fick eget) bara rann tårarna av lättnad och glädje. Även om vi inte vet kvalitén på dem än så känns det väldigt bra att vi tog beslutet att göra ÄP. Nu får vi vänta tills runt 10 i morgon då de ringer från labbet innan vi vet något mera. Hoppas hoppas vi få åka tillbaka på måndag........
Tänker på Du+jag och framtiden som också har varit på ÄP idag, hoppas det gick bra!
Guldägget :)
Kram på er/Lilla Jag
onsdag 29 september 2010
ÄP på fredag, hurra!
Efter en natt med med mycket dålig sömn var det dags att åka till gyn IGEN... Tror aldrig jag har varit så nervös. Upp i stolen(inte så skoj) efter ett tags rotande i underredet hittade Dr Z tre äggblåsor som hade VÄXT!!!!!! Ett av dem var väldigt grynigt och ojämnt men de andra två såg bättre ut. Tjoho!!! Blodprovet som jag lämnat på måndagen såg också bra ut.
Nu började diskussionen, äggblåsorna var inte så stora som de hade önskat och kvalitén är svår att säga men vi tog beslutet att vi åker på ÅP på fre :)))))) Ser inte äggen bra ut så kan vi välja att avbryta försöket då och ha vårat sista gratisförsök kvar. Ni kan förstå hur oerhört lättad och glad jag är idag. Jag vet att chansen är stor att vi får avbryta efter ÅP men det finns också en chans att guldägget finns där.
När undersökningen var över och jag skulle klä på mig och böjer mig ner för att ta på mig skorna säger det KNAK i ryggen.... Efter att ha varit som en fiolsträng i kroppen under en längre tid så gick det som det gick. Nu går jag som en 80-åring och kan knappt röra mig. Men vad gör det? Just nu bryr jag mig inte, jag bara läääängtar tills på fre när vi får åka iväg.
Å så mycket lättare det känns nu att sambon kommer att vara borta i helgen. Livet har kommit tillbaka, snacka om att IVF styr ens liv.
Nu började diskussionen, äggblåsorna var inte så stora som de hade önskat och kvalitén är svår att säga men vi tog beslutet att vi åker på ÅP på fre :)))))) Ser inte äggen bra ut så kan vi välja att avbryta försöket då och ha vårat sista gratisförsök kvar. Ni kan förstå hur oerhört lättad och glad jag är idag. Jag vet att chansen är stor att vi får avbryta efter ÅP men det finns också en chans att guldägget finns där.
När undersökningen var över och jag skulle klä på mig och böjer mig ner för att ta på mig skorna säger det KNAK i ryggen.... Efter att ha varit som en fiolsträng i kroppen under en längre tid så gick det som det gick. Nu går jag som en 80-åring och kan knappt röra mig. Men vad gör det? Just nu bryr jag mig inte, jag bara läääängtar tills på fre när vi får åka iväg.
Å så mycket lättare det känns nu att sambon kommer att vara borta i helgen. Livet har kommit tillbaka, snacka om att IVF styr ens liv.
tisdag 28 september 2010
Tusen tankar!
Idag snurrar tankarna ordentligt, fy vad jobbigt det är att bara gå å vänta å vänta, å inget kan jag göra för att påverka situationen. Kommer vi att få ett positivt svar i morgon? Ska vi börja fundera på äggdonation eller adoption??? Ena stunden tycker jag donation är det bästa å nästa stund vill jag det inte alls. Skulle inte det inte se bra ut i morgon så har vi verkligen mycket att prata om sambon å jag. Nu är det såhär att han åker bort på tors morgon och kommer hem på sön kväll(om det inte blir ÄP) och detta känns inte alls kul just nu. Vem ska jag ventilera allt med? Vem ska finnas där för mig när jag inte orkar? Usch, jag gråter bara jag tänker på det.
Tänker inte särskilt positivt just nu märker jag, får rycka upp mig.
/Lilla Jag
Tänker inte särskilt positivt just nu märker jag, får rycka upp mig.
/Lilla Jag
måndag 27 september 2010
Mycket att tänka på.
Idag har inte huvudet varit på jobbet... Klockan 14.00 var vi på VUL, två av äggen hade blivit 11mm :) Men Dr Z (som vi träffade idag) tyckte vi skulle ta sprutan i två dagar till innan vi tar nått beslut. De har ju växt iaf... men tyvärr såg inte kvaliteten ut att vara den bäste så vi får vara nervösa lite till. Det känns inte lika nattsvart idag iaf.
Dr Z började prata om äggdonation med oss, är det någon som har erfarenhet av det? Då det är mina ägg som är dåliga så skulle vi få ägg från en yngre donator som befruktas med sambons simmare. Känns lite sådär, har inte riktigt vant mig vid tanken att barnet inte skulle vara "mitt" även om jag kommer att bära det. Adoption känns bättre men då vi är över 40 så skulle det bli rätt hög ålder på ett adoptivbarn. I den kommunen vi bor får vi tre IVF-försök gratis, vi är nu inne på vårat tredje och skulle denna gång avbrytas så räknas inte denna utan vi kan få göra ett försök med donator som tydligen kostar väldigt mycket pengar om man ska betala det själv..... Detta är något att börja fundera över, jag tror mest att tanken är ovan då vi inte har funderat på det tidigare. Men förhoppningen är ju att dessa två sista dagarna ska göra susen så det är värt att göra ett försök med mina egna ägg.
Tack för alla uppmuntrande inlägg, ni är guld värda!
/Lilla Jag
Dr Z började prata om äggdonation med oss, är det någon som har erfarenhet av det? Då det är mina ägg som är dåliga så skulle vi få ägg från en yngre donator som befruktas med sambons simmare. Känns lite sådär, har inte riktigt vant mig vid tanken att barnet inte skulle vara "mitt" även om jag kommer att bära det. Adoption känns bättre men då vi är över 40 så skulle det bli rätt hög ålder på ett adoptivbarn. I den kommunen vi bor får vi tre IVF-försök gratis, vi är nu inne på vårat tredje och skulle denna gång avbrytas så räknas inte denna utan vi kan få göra ett försök med donator som tydligen kostar väldigt mycket pengar om man ska betala det själv..... Detta är något att börja fundera över, jag tror mest att tanken är ovan då vi inte har funderat på det tidigare. Men förhoppningen är ju att dessa två sista dagarna ska göra susen så det är värt att göra ett försök med mina egna ägg.
Tack för alla uppmuntrande inlägg, ni är guld värda!
/Lilla Jag
söndag 26 september 2010
Nervös inför morgondagen
Söndag... Känns väldigt nervöst inför VUL i morgon. Har helgens hormonfylla fått mina äggblåsor att växa???? Känner lite i magen, som mensvärk men inte så mycket. Är inte snurrig och yr längre och det är tydligen ett bra tecken.
Har just haft storasyster med familj här på fika. Hon gick igenom samma sak för 17år sedan men behövde bara göra ett försök... Sen fick de en till på "naturlig" väg. Sambons syster har också gjort IVF, sju gånger... Sista gången lyckades de. IVF-familjen...?
Läste en intressant artikel på Du+jag och framtidens blogg om IVF-behandlingar och förhållanden. Jag tror att den gemensamma resan stärker relationenen, iaf är det så för mig och min sambo. Hoppas verkligen att ni andra känner samma sak för fy vad jobbigt om detta skulle slita på förhållandet samtidigt som man mår så dåligt av "resan"....
Ha en skön söndag!
/Lilla Jag
Har just haft storasyster med familj här på fika. Hon gick igenom samma sak för 17år sedan men behövde bara göra ett försök... Sen fick de en till på "naturlig" väg. Sambons syster har också gjort IVF, sju gånger... Sista gången lyckades de. IVF-familjen...?
Läste en intressant artikel på Du+jag och framtidens blogg om IVF-behandlingar och förhållanden. Jag tror att den gemensamma resan stärker relationenen, iaf är det så för mig och min sambo. Hoppas verkligen att ni andra känner samma sak för fy vad jobbigt om detta skulle slita på förhållandet samtidigt som man mår så dåligt av "resan"....
Ha en skön söndag!
/Lilla Jag
lördag 25 september 2010
Tack igen Jenny för Awarden, jag blev så glad :) Nu ska jag ta mig tid att skicka vidare.
Det jag nu ska göra är att skriva 7 intressanta saker om mig själv.... Phu... Vi får väl se hur intressant det blir.
1. Jag längtar efter ett växthus att pyssla i.
2. Jag är en person som många anförtror sig till.
3. Jag ÄLSKAR chips(tyvärr)
4. Drömmer om att åka till Mexiko.
5. Vill ha ordning och reda runt mig
6. Arbetar som lärare och trivs som tusan.
7. Har svårt att öppna mig för mina nära och kära, det gör jag här.....
Regler:
Som awardvinnare ska du kopiera in awardbilden i din blogg, för att visa att du fått den. Tacka och länka tillbaka till den du fick den ifrån.
När man fått den ska man skriva 7 intressanta saker om sig själv. Ge bloggen till 7 andra bloggare. Skriv till dem att de fått en award....
Det var jättesvårt att välja 7 bloggar utav alla bra bloggar jag följer, valde att inte ge till er som nyligen har fått en award så så många som möjligt får, även om jag skulle velat ge er en... :)
TroHoppochKärlek
Resan till Plusset
Livet hos oss
Du + jag och framtiden
Vill bli mamma nu
En evig längtan
Mellan hopp och förtvivlan
Det jag nu ska göra är att skriva 7 intressanta saker om mig själv.... Phu... Vi får väl se hur intressant det blir.
1. Jag längtar efter ett växthus att pyssla i.
2. Jag är en person som många anförtror sig till.
3. Jag ÄLSKAR chips(tyvärr)
4. Drömmer om att åka till Mexiko.
5. Vill ha ordning och reda runt mig
6. Arbetar som lärare och trivs som tusan.
7. Har svårt att öppna mig för mina nära och kära, det gör jag här.....
Regler:
Som awardvinnare ska du kopiera in awardbilden i din blogg, för att visa att du fått den. Tacka och länka tillbaka till den du fick den ifrån.
När man fått den ska man skriva 7 intressanta saker om sig själv. Ge bloggen till 7 andra bloggare. Skriv till dem att de fått en award....
Det var jättesvårt att välja 7 bloggar utav alla bra bloggar jag följer, valde att inte ge till er som nyligen har fått en award så så många som möjligt får, även om jag skulle velat ge er en... :)
TroHoppochKärlek
Resan till Plusset
Livet hos oss
Du + jag och framtiden
Vill bli mamma nu
En evig längtan
Mellan hopp och förtvivlan
fredag 24 september 2010
Lite bättre idag
Känns lite bättre idag men tung i huvudet av att vara ledsen hela tiden. Sambon å jag har pratat igenom samtalet vi hade med Dr E igår och vi funderar på om det inte blev lite missförstånd, jag hoppas iaf det då vi fick uppfattningen att det inte var någon idé alls att fortsätta med IVF för oss... Försöker ligga lite lågt tills på mån när vi vet mera. Då får vi inte träffa våran vanliga läkare för han är ledig. Dr E är jättebra men känner att det kan vara bra med nya idéer och andra ögon, det är en kvinna också bara inbillar mig att de kan ha mera förståelse... :/
Tack för alla kommentarer. Det värmer verkligen.
Kram till er mina nya vänner :) Vill tipsa om detta jättebra inlägg av Joanna Resan till Plusset
/Lilla Jag
Ps. Fick nyss jaga en mus i köket som ena katten ville att vi skulle ha...... Han vill ju bara visa vad duktig han är... Fy å blä!
Tack för alla kommentarer. Det värmer verkligen.
Kram till er mina nya vänner :) Vill tipsa om detta jättebra inlägg av Joanna Resan till Plusset
/Lilla Jag
Ps. Fick nyss jaga en mus i köket som ena katten ville att vi skulle ha...... Han vill ju bara visa vad duktig han är... Fy å blä!
torsdag 23 september 2010
Nattsvart!
Tack Jenny för den fina Awarden jag fick av dig idag, kom verkligen när jag behövde den. Tyvärr orkar jag inte göra det jag ska med den idag men det kommer. Det gick det inget bra hos läkaren idag :((((
Vi har varit på VUL idag för att se hur äggblåsorna såg ut och få ett datum till ÄP. Så blev det inte för oss. Jag har sex äggblåsor på 6-7 mm, de måste vara minst 10 mm för att de ska göra ÄP. Jag kommer att få ta maxdos Gonal-F under helgen men det lät inte alls positivt.... och det lät inte heller positivt för ett nytt försök. Ni förstår att ridån gick ner för mig.......... Just nu känner jag mig bara tom, ledsen och förtvivlad, kommer vi aldrig att få några barn?????? Det känns så overkligt så jag kan knappt gråta, det känns så jävla ORÄTTVIST. Vet att jag målar Fan på väggen redan, på måndag ska vi tillbaka på VUL så loppet är ju inte kört, chansen finns också att vi kan få göra om försöket om det inte går bra denna gång, detta är sånt som vi får ta en lång diskussion om på måndag när vi vet mera. Det vi har emot oss är min ålder(40) och att jag får för få äggblåsor även med hormoner och sen vill inte äggen sitta kvar :(
Som tur är har jag en helt underbar sambo. Han finns där för mig hela tiden. Detta är ju inte lätt för honom heller och jag vet att han tycker att det är jobbigt att se mig så ledsen. Tur jag har dig mitt hjärta!
Det är så skönt att skriva av sig och veta att ni "lyssnar" ;) Känslor är väldigt svårt att beskriva såhär men jag vet att ni förstår hur jag känner mig.
Kram mina vänner!
/Lilla Jag
Vi har varit på VUL idag för att se hur äggblåsorna såg ut och få ett datum till ÄP. Så blev det inte för oss. Jag har sex äggblåsor på 6-7 mm, de måste vara minst 10 mm för att de ska göra ÄP. Jag kommer att få ta maxdos Gonal-F under helgen men det lät inte alls positivt.... och det lät inte heller positivt för ett nytt försök. Ni förstår att ridån gick ner för mig.......... Just nu känner jag mig bara tom, ledsen och förtvivlad, kommer vi aldrig att få några barn?????? Det känns så overkligt så jag kan knappt gråta, det känns så jävla ORÄTTVIST. Vet att jag målar Fan på väggen redan, på måndag ska vi tillbaka på VUL så loppet är ju inte kört, chansen finns också att vi kan få göra om försöket om det inte går bra denna gång, detta är sånt som vi får ta en lång diskussion om på måndag när vi vet mera. Det vi har emot oss är min ålder(40) och att jag får för få äggblåsor även med hormoner och sen vill inte äggen sitta kvar :(
Som tur är har jag en helt underbar sambo. Han finns där för mig hela tiden. Detta är ju inte lätt för honom heller och jag vet att han tycker att det är jobbigt att se mig så ledsen. Tur jag har dig mitt hjärta!
Det är så skönt att skriva av sig och veta att ni "lyssnar" ;) Känslor är väldigt svårt att beskriva såhär men jag vet att ni förstår hur jag känner mig.
Kram mina vänner!
/Lilla Jag
tisdag 21 september 2010
Lågt blodtryck
Har tagit blodtrycket idag och låg väldigt lågt 100/80 och lägre när jag reser mig upp. Detta är orsaken till att jag är så yr och snurrig. Jag ligger rätt lågt i vanliga fall och har tidigare ätit medicin för B12-brist(samma symptomer). Nu är frågan om det är det som är problemet igen eller beror det på hormonerna jag tar nu????? Någon som vet? Som tur är ska jag ju till läkaren på tors så då får jag fråga. Tänkte surfa runt lite också och se om jag hittar nått.
/Lilla Jag
/Lilla Jag
måndag 20 september 2010
Blodprov
I morse var jag och lämnade blodprov för att se om Gonal-F "tar" som det ska. Jag har inte hört nått från min läkare idag så det måste ha sett bra ut :) Annars hör han av sig under eftermiddagen.
Nästa viktiga datum är på torsdag då jag ska på VUL, det känns väldigt nervös för det är ju då vi får veta om det blir nått ÄP överhuvudtaget och om det blir så får vi datumet............... Det är verkligen en lång väntan och många delmål innan man ens kommer till ÄP, sen kommer ruvdagarna och förhoppningsvis plusset med många månaders väntan innan "den" vill komma ut...... Måste ju bli som att vara gravid i ett år!
Har varit väldigt yr, snurrig och huvudvärk de senaste dagarna, någon som känner igen det som biverkning av Gonalen? Idag sov jag nästan 2½ timme när jag kom hem från jobbet och det är inte vanligt att jag gör.
Nu blir det att läsa lite bloggar och surfa runt lite innan bästa programmet börjar, Lite sällskap, kan det bli bättre än det? :)))
Något helt annat, hur i h-vete kan vi välja in SD i riksdagen??????? Blir mörkrädd.
/Lilla Jag
Nästa viktiga datum är på torsdag då jag ska på VUL, det känns väldigt nervös för det är ju då vi får veta om det blir nått ÄP överhuvudtaget och om det blir så får vi datumet............... Det är verkligen en lång väntan och många delmål innan man ens kommer till ÄP, sen kommer ruvdagarna och förhoppningsvis plusset med många månaders väntan innan "den" vill komma ut...... Måste ju bli som att vara gravid i ett år!
Har varit väldigt yr, snurrig och huvudvärk de senaste dagarna, någon som känner igen det som biverkning av Gonalen? Idag sov jag nästan 2½ timme när jag kom hem från jobbet och det är inte vanligt att jag gör.
Nu blir det att läsa lite bloggar och surfa runt lite innan bästa programmet börjar, Lite sällskap, kan det bli bättre än det? :)))
Något helt annat, hur i h-vete kan vi välja in SD i riksdagen??????? Blir mörkrädd.
/Lilla Jag
söndag 19 september 2010
Valdag
Röstat, fixat i trädgården, tagit en låååång promenad, en bra dag. Bra fram tills jag tog en dusch för att sen klä på mig.... Svullen och tjock, ibland förbannar jag dessa hormoner, några kilo upp har det varit varje gång. Självklart så är det värt massor med kilon om det kommer en liten, men just nu känns det jobbigt. Banta är ju inget man vill göra i detta läge. Försöker tänka lite på vad jag äter men men, dålig karaktär.... BLÄ!!!!
Tänker på J som har testat minus. Finns inte mycket man kan säga i dessa lägen mer än KRAMAR i massor. Smärtan och sorgen blir alltid ens egen även om andra har varit med om samma sak så är det inte direkt någon tröst när någon säger: Jag vet hur det känns... Det vet ni inte för smärtan är min, mina känslor och min sorg!!!!!! Det som behövs från andra är att man finns där när man behövs, lyssnar och bara är. Sen när man har blivit lite starkare så brukar det vara bra med andras erfarenheter.... Så känner iaf jag!
/Lilla Jag
Tänker på J som har testat minus. Finns inte mycket man kan säga i dessa lägen mer än KRAMAR i massor. Smärtan och sorgen blir alltid ens egen även om andra har varit med om samma sak så är det inte direkt någon tröst när någon säger: Jag vet hur det känns... Det vet ni inte för smärtan är min, mina känslor och min sorg!!!!!! Det som behövs från andra är att man finns där när man behövs, lyssnar och bara är. Sen när man har blivit lite starkare så brukar det vara bra med andras erfarenheter.... Så känner iaf jag!
/Lilla Jag
lördag 18 september 2010
Lazy saturday
Har haft en lugn lördag, svärpäronen har varit här och hjälpt oss lite med en fläkt sen kollade vi lite efter en ny soffa och ätit pizza. Har just tagit mig ett långt och skönt bad med sambon :) men när jag klev upp ur badet och in i duschen blev jag jättesnurrig och illamående, fick sätta mig ner i duschen..... Är detta en biverkning av Gonal-F??? Känner mig fortfarande lite snurrig så det bli skönt med en film (Kick-ass) å lite godis ikväll.
/Lilla Jag
/Lilla Jag
fredag 17 september 2010
Låååång dag!
Nyss kommit hem efter att ha jobbat mellan 8-22 blev en lång men rolig dag idag. Orkar inte skriv mycket mera men mår bra, lite trött bara.
Skickar massor med kramar till alla er andra med svårigheter att bli gravida. Delar verkligen er glädje och sorg, det ger mig så mycket att läsa era bloggar och att skriva min egen(trodde inte det när jag började).
/Lilla Jag
Skickar massor med kramar till alla er andra med svårigheter att bli gravida. Delar verkligen er glädje och sorg, det ger mig så mycket att läsa era bloggar och att skriva min egen(trodde inte det när jag började).
/Lilla Jag
torsdag 16 september 2010
ARG!
Idag är jag riktigt förbannad. Har en kollega som är bland det falskaste människa jag vet som kan gå över lik för att nå det hon vill. Idag fick jag veta att hon ljugit om saker som rör mig och detta för att själv framstå som bättre och och få mig att framstå som ett stort ego..... Denna person ska nu vara tjänstledig en lång tid framöver så jag försöker fokusera på det positiva som komma skall och tänka på hur lätt det kommer att bli för oss andra att jobba i framtiden(inte ensam att tycka såhär som tur är) Tur man har många bra och ärliga kollegor också :) Så, känns mycket bättre nu när jag fått "gnällt lite" :)
Annars mår jag bra, lite eller inte så lite svettningar ibland men de börjar också bli bättre. Snart dax för dagens spruta.
/Lilla Jag
Annars mår jag bra, lite eller inte så lite svettningar ibland men de börjar också bli bättre. Snart dax för dagens spruta.
/Lilla Jag
onsdag 15 september 2010
Gonal-F
Idag är det dax.....
Snart ska jag ta min första spruta för detta försök. De första två dagarna ska jag ta en dos på 450 och sen gå ner på 300. Förra gången hade jag sprutor (kommer inte ihåg namnet) som jag fick blanda ihop själv, detta är så mycket smidigare. Tycker inte det är några problem att ta dem, plätt lätt :)
Hoppas att jag kommer att må lika bra denna gång som jag har gjort de tidigare gångerna. Samtidigt har jag haft väldigt få och svaga ägg tidigare så blir de flera och bättre av att jag mår dåligt så gör jag det gärna ;)
/Lilla Jag
tisdag 14 september 2010
Ler ännu mera!
Idag har jag haft ett samtal men min vän som jag har skrivit om tidigare och det kändes jättebra. Jag tog inte upp något om hur jag kände, att jag varit så ledsen, vi pratade mycket om annat och om min situation och allt var som vanligt =D Jag har nog varit lite överkänslig dessa dagar. Tänk vad glad man kan bli av ett samtal. Löööööv!
/Lilla Jag
/Lilla Jag
Ler idag!
Idag var vi till läkare för att se om nedregleringen har gått som den skulle och det såg jättefint ut :))))) Jag blev väldigt lättad. Att jag varit värsta klimakteriekärringen under tiden var ett bevis på att sprayen tog så då får man väl stå ut med det. I morgon ska jag börja med sprutorna. Det blir Gonal-F denna gång igen(hade det första gången men inte gång två) men högre dos än sist.... Skriver mera om det i morgon nu ska jag tända en brasa och bara må bra :)
Kram till er alla!
/Lilla Jag
Kram till er alla!
/Lilla Jag
måndag 13 september 2010
Lite nervös
I morgon är det dax för besök hos läkaren för att se om sprayen har tagit som den ska och jag får börja med sprutorna.... HOPPAS! Detta gör att jag känner mig lite extra nojig idag men annars mår jag mycket bättre, känner mig inte lika klimakterieaktig längre å hoppas att jag inte kommer att känna av sprutorna så mycket. Jag har mått väldigt bra de tidigare gångerna jag tagit dem.
Men jag har ett litet hål i mitt hjärta som börjar bli större och större. Jag har tappat bort min bästa vän, eller hon verkar inte vilja vara delaktig i mitt liv just nu. Funderar och funderar vad som har hänt???? Har jag gjort nått eller är det så att Hon inte "behöver" mig längre.... Hon borde ju veta att just nu skulle jag behöva henne som mest. Snälla, SAKNAR DIG!
Just nu går det väldigt bra för några av de bloggar jag följer men tyvärr är det väldigt jobbigt för vissa, Tänker på er allihopa!
/Lilla Jag
Men jag har ett litet hål i mitt hjärta som börjar bli större och större. Jag har tappat bort min bästa vän, eller hon verkar inte vilja vara delaktig i mitt liv just nu. Funderar och funderar vad som har hänt???? Har jag gjort nått eller är det så att Hon inte "behöver" mig längre.... Hon borde ju veta att just nu skulle jag behöva henne som mest. Snälla, SAKNAR DIG!
Just nu går det väldigt bra för några av de bloggar jag följer men tyvärr är det väldigt jobbigt för vissa, Tänker på er allihopa!
/Lilla Jag
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)