Tack alla för era underbara kommentarer.
Har jobbat idag, det kanske inte var det smartaste jag har gjort men jag trodde jag var piggare än jag var. Förmiddagen blev väldigt stressig, lugnade ner sig efter lunch.
Det har dragit ännu mera i magen idag :( Jag hoppas det är som ni säger och att det är nått bra men idag fick jag också gul-bruna flytningar. Har gjort som vanligt och googlat. Tydligen så är det normalt under graviditet men det känns oroande ändå. Jag har för mig att det började så vid förra missfallet som jag då fick en vecka efter plusset :( Jag läste också att det kan vara vanishing twin, detta är när ett ägg av två inte fäster och försvinner. Fy f-n vad jag hatar denna ovisshet. Just nu vill jag så det värker att detta ska leda till nått bra.
Kram på er alla!!!
/Lilla Jag!
Som du skriver, det behöver ju inte betyda något tråkigt! Jag tror på dig och hoppas så, att ni ska lyckas!!
SvaraRaderaDenna ovisshet är hemsk och fruktansvärd på alla sätt och vis...
Ta hand om dig och se till att vila ordentligt.
Kram på dig!
Hoppas och tror fortfarande att det är normalt, men jag förstår att du är orolig. Skickar kramar och fortsätter hålla mina tummar!
SvaraRaderaHoppas att det bara är falskt alarm. Jag har tyvärr bara tråkiga erfarenheten av det du beskriver, men hoppas att du är undantaget.
SvaraRaderaHoppas hoppas hoppas på det bästa!!SKickar styrkebamsekramar:))))
SvaraRaderaJa känner så väl igen mig i det du skriver...det som är värst är ju som sagt denna förbannade (ursäkta språket) ovissheten...
SvaraRaderaMan försöker att inte tänka på det...försöker intala sig själv att allt är som det ska men som du säger så hur lätt är det när det som i ditt fall började så sist..
Nu vet ja inte hur många missfall ni har gått igenom men varje gång är som ett knivhugg i hjärtat..
Ja har varit gravid 4 ggr...varje gång så har ja haft bruna flytningar så ja har fått uppsökt specialistmödravård o genomgått VUL...
Dec 2003 fick ja missfall o fick genomgå en skrapning en vecka före jul..fick flytningar men ingen smärta eller nåt sånt..
Jan 2004 är ja än en gång gravid men även denna gången drabbas ja av brunaktiga flytningar o tror att ja ska mista även detta barnet...går på x antal VUL men kan till slut "slappna av" då allt gick bra o i nov så födde ja vårat första barn..Alice som snart fyller 6 år..
Sen var det dags för barn nummer två..o där började min historia om att vara ofrivilligt barnlös...(du kan läsa om det på min blogg)
Aug 2008 misstänker ja att ja är gravid men lyckan hinner inte börja..får även denna gång brunaktiga flytningar...besöker än en gång spec.mödravården som kontaterar att ja har fått missfall men denna gången så ska kroppen få stöta bort det då ja inte var så långt gången..
Men inte ens det klarade min kropp av o processen vart längre..pågick i en månad innan beslutet om att en skrapning skulle göras...
Feb 2009 får ja än en gång ett plus men även denna gång så drabbas ja av flytningar o tror att det är kört..spec.vård igen men efter många många veckors oro o tårar (ja detta känner du ju till) så kan ja slappna av men tyvärr så njöt ja inte av att vara gravid...var orolig hela tiden tills den dagen då våran dotter Livia såg dagens ljus o det är 1 år sen nu på onsdag..
Men titta gärna in o läsa om mitt liv...o ja har oxå valt att vara anonym då det är väldigt få (knappt nån)som vet om detta..men det är för att ja ska kunna skriva om ALLT o ingenting...tyvärr både på gott o ont...
Kram från en som vet hur det känns o hur det är att vara ofrivilligt barnlös
Vad ja egentligen menade med mitt inlägg var att det behöver inte sluta med missfall utan att det kan gå bra ändå men ja förstår din oro o allt det där...
SvaraRadera