F-n vad trött jag är på denna berg och dalbana, just nu är det mest ner som en pannkaka.... Det har börjats prata om nyår, BLÄÄÄÄÄÄ.
Alla våra vänner har barn.... Just nu känner jag att det är lättare att umgås med vissa än med andra. Vi har pratat lite om att hitta på nått med ett annat par, kompisar genom sambon. Problemet är att de räknar nog med att vi ska bli flera och där är det ett par som ska ha sitt andra barn, jag har skrivit om dem tidigare i Många funderingar och då kändes det ok att de ska ha barn igen men då var jag gravid själv, nu känns det inte lika kul. Dessutom har jag inte hört ett ljud ifrån henne sen hon blev gravid, jo ett kort tack på grattismailet jag skrev. Hon har inte ens svarat på en inbjudan till glöggfest som jag ska ha på fre.... Förstår om det inte känns bra för henne heller men.......................
Hur ska jag kunna förklara mina känslor för någon som inte alls förstår hur det är att gå igenom det vi gör???? Hur ska jag kunna säga till någon att jag inte "orkar med" vissa saker/personer utan att framstå som bitter, elak och konstig för jag förstår om jag verkar så i andras ögon.
En utav de saker jag jag pratar med min "samtalstant" om är mina problem med att vara öppen med hur jag känner och mår, vara ärlig både mot andra och mig själv, inte låssas att allt är så himla bra. Det är jag väldigt bra på.
Just nu saknar jag att må bra, jag saknar att ruva, att ta sprutor, att må bra, tiden innan vi började med allt detta, jag saknar framför allt en LITEN!!!!
Tyvärr har ni blivit min gnällkanal :( Vill så gärna få skriva om min lycka inte hela tiden gnäll, gnäll, gnäll. Måste ta mig ur denna onda cirkel, men hur? Tyvärr blir jag lite apatisk när jag känner såhär, jag får inget gjort, inte bra i dessa tider. Önskar mig en god fe med trollspö och gjorde allt bra.
Kram på er!
/Lilla Jag!
Vart ska man annars gnälla någonstans? Häv ut dig allt du orkar - så vet du att du har åtminstone två öron/ögon här som lyssnar på dig och hoppas för din skull!!
SvaraRaderaJag önskar att jag kunde komma på nåt smart. Men jag tror att allt löser sig, förr eller senare. Men -jag vet inte hur. Jag hoppas att det inte dröjer för länge!! Och att du får lov att må åtminstone lite bra längs vägen...
kramar
Håller med - i bloggen FÅR man gnälla allt man vill!
SvaraRaderaKanske måste du lära dig att skita i om de tycker du verkar det ena eller det andra? Kan du vara ärlig tror jag det är det bästa. De som inte förstår, kanske man lika bra kan vara utan?... Jag har slutat träffa vissa kompisar för att energin inte räcker till - jag orkar inte ta på mig masken och låtsas. Jag har kvar de vänner som jag kan vara mig själv med.
Hoppas du hittar ett sätt som fungerar för dig - jag tror att du måste tänka mer på dig själv för att orka, bry dig mindre om alla andra...
Stora kramar
Gnäll så mycket du vill!!! Man behöver få ur sig sina tankar och då är ju bloggen perfekt ;)
SvaraRaderaFörstår precis hur du menar med att inte "orka med" vissa personer eller tillställningar utan att verka bitter och tråkig. Jag har medvetet dragit mig från kalas eller fester där det är mycket småbarn eller gravida för det gör helt enkelt för ont och jag mår så dåligt efteråt.....
Därför vill jag inte utsätta mig för det. Risken är ju att de tycker jag är trist, bitter och knepig. Men jag känner att det är viktigare för mig att istället omge mig med saker som får mig att må bra.... Men såklart så har jag dåligt samvete att jag inte umgås mer med våra gemensamma vänner längre, bara för att de har barn/är gravida.
Kramar!!
Säger som de övriga: Gnäll, gnäll, gnäll. Det är här du kan göra det! Så gnäll på! Jag tror att alla vi som är i denna karusell känner igen oss!
SvaraRaderaHur skulle vi egentligen må om vi inte fick gnälla av oss?!
Ta hand om dig, det är du värd! Kram kram!!
Känner igen mig så väl, och det är skitjobbigt!
SvaraRaderaGör det som får dig att må bra, vissa förstår, andra inte..
Håller med de andra, gnäll hur mycket du vill här!
stor kram
För mig är det inte gnäll. jag blir ledsen över hur du har det, i har det.
SvaraRaderaOch jag vet så väl hur du kan tänka och känna.
För de har vart en pest, ett helvete särskilt alla dessa högtider.
skriv på, och be inte om ursäkt.. läsarna försvinner av sig själva om de inte passar dem.
Skriv, och jag tror du kommer vinna fler.
De är många som vart med om detta hemska, men få vågar inte skriva.
ta ingen hänsyn till oss läsare, de är din blogg och ni har vart med om något jätte jobbigt och svårt.
VARMA kramar till dig <---KRAM-->
Instämmer i alla de övriga kommentarerna: det är din blogg och du bestämmer här så gnäll på bara!
SvaraRaderaOch vad du än gör, tänk på dig själv först. Gå inte på kalas om du inte vill. Ibland räcker det med att bara tacka nej. Eller ljug om det är jobbigt. Säg att du är sjuk eller att ni ska på annat. Ingen lider av det och du får vara ifred.
Du är inte skyldig någon en förklaring på varför du känner som du gör. Bara dig själv. Och du är viktigast. Men vill du berätta så gör det. Följ magkänslan.
Jag har ju själv gjort att allt det där du skriver. Lidit kval. Usch, det är hemskt! Och jag trodde att vi skulle bli helt asociala eftersom vi undvek fester och kalas. Men jag har insett att man får glida undan och inte vara med jämt. Det är ok. Jag orkar inte med att förklara att jag inte orkar med vissa situationer just nu. Det är jobbigt med själva kämpandet ändå. Så när jag väl har fått min bebis kan jag förklara då istället. Säga att vi är glada efter en lång kamp. Då förstår nog folk och jag är redo att umgås igen.
Så tänker jag och jag hoppas att du hittar ett bra sätt som funkar för dig! För det är ju så jobbigt ibland.
Men glöm inte att gnälla när du behöver också! :o) Det är viktigt. Jätteviktigt!
Många vinterkramar till dig
Håller med alla ovan, kräks så mycket du bara orkar här - vi vet precis hur det känns med knäppa kompisar och längtan och sorg blandat i en gräslig röra. Vi håller uppe varandra!
SvaraRaderamassor av kramar!
GNÄLL PÅ DU BARA!! Jag önskar så att du snart kommer att må lite bättre, och att känna sig som en surkärring får man faktiskt göra. Du har all rätt till dina känslor, och tankar. Stooooor kram
SvaraRaderaÄlskade vännen...
SvaraRaderaUsch det gör ont i mig att läsa hur du mår o speciellt när ja själv har varit där..kännt detsamma...så ja vet hur ont det gör...
O ja har oxå spelat "glad" fast i själva verket så har ja kännt en sån sorg inom mig som inte går inte att beskriva...speciellt för dem som inte vet eller inte vet vad man går igenom..
Ja kan nu i efterhand känna att varför talade ja inte om som det var??? varför höll ja tyst?? men gjort är gjort...
Men lider verkligen med dig..o hade ja ett spö så självklart så skulle ja svinga med det o låta dina önskningar slå in...
O ja håller med de andra...gnäll så mycket du vill..för oss är det inget gnäll utan bara ett sätt att få uttrycka sina känslor...
Vi finns här för dig...
Kramar i massor
Hej hej! Jag har en liten fråga och det kanske inte bara är riktad till dig utan till alla ni som går igenom samma dans med denna IVF: Varför är ni (nästan alla) anonyma när ni skriver? Det är väldigt svårt för en som inte varit i denna situation att förstå hur det är att vara där ni är men ni gör det inte enklare genom att vara anonyma! Om man hade en vän som ville dela detta med sin omgivning kanske det skulle bli lättare att förstå. Är det inte lite så att när ett problem hamnar i skymundan så blir det en viss skam över det hela och det tycker jag verkligen inte att det ska vara!
SvaraRaderaHoppas ingen tar illa vid sig av detta för det är ABSOLUT ingen anklagan utan bara en undran för jag vill gärna förstå så att jag kanske en dag vet hur jag skulle bemöta en vän som går igenom samma sak för det är jag övertygad om kommer att ske!
Till dig "Lilla-Jag" !! Jag håller VERKLIGEN tummarna för dig och hoppas att det ska gå vägen fram till en liten på vilket sätt det än må vara! Jag hoppas att det händer snart och jag hoopas att du kan få börja må bättre nu med eller utan liten! =)
kram H
Det här är DIN blogg så du får gnälla hur mycket du vill! :-) IVF-karusellen är oerhört jobbig för alla inblandade, det är troligtvis helt normalt att känna som du gör. Åtminstone känner då jag igen mig i det du skriver. Hoppas att det ordnar sig för er med både nyårsfirande och annat!
SvaraRaderaKram