Nu är det bestämt (om sprayningen och sprutorna går bra) att det blir vecka 39 vi ska iväg och plocka ägg, räknar ner. Tjoho!
Annars känner jag mig som en klimakteriekärring just nu. Svallningar, ett humör som når djupaste botten emellanåt och ett toppenhumör där emellan.... Biter mig i tungan många gånger för att inte säga dumma saker på jobbet. Men kanske är detta något positivt, kanske betyder detta att det kommer att gå bättre denna gång, flera ägg och ägg som fastnar.... Drömma går ju iaf. Var in på några forum ang provrörsbefruktning, som jag lovat mig själv och min sambo att jag inte skulle göra något mera, och där hade de flesta som gjort flera försök känt av sprayen mer å mer för varje gång. Så det är väl kanske normalt.
Att jag har sagt att jag inte ska läsa flera forum beror på att under vårat första försök läste jag allt jag kom åt. Inte blev jag klokare av det, snarare tvärtom. Alla som skrev där hade självklart olika upplevelser, så hade man en fråga så hittade man 100 olika svar. det var väldigt svårt att solla bland informationen. Och mycket av det jag läste var väldigt negativt, inte så peppande direkt. Men jag känner att jag kan hantera det lite bättre denna gång men det mesta jag läser är faktasidor och några bloggar. Så ni som läser detta, kom ihåg att allt som jag skriver på denna sida är mina tankar och funderingar det finns oftast ingen fakta bakom. Upplever själv att jag har lättare att skriva när jag är lite nere men oftast så mår jag mycket bra och ser verkligen framemot detta och längtar efter att det startar "på riktigt". Så ni kommer att få följa mig i uppgång och nedgång. =D
/Lilla Jag!
Skönt när man ser målet!
SvaraRadera